Vad har hänt sen sist kanske ni funderar på, eller inte i vilket fall skall jag upplysa de intresserade.
Igår hade vi en internationell middag hemma hos oss som innehöll rätter från England, Österike, Slovenien och Beligien. För att inte glömma den extraordinära Smörgåstårtan från Sverige som fick namnet SandwishCake. Första gången jag lyckades koka ihop denna nationalrätt men också första gången jag provat. Riktigt kalasfin blev den och dessutom god. Tror jag är bättre på att laga svensk mat när jag är borta än när jag är hemma. På vägen tillmataffären blev jag stoppad av en snubbe i fyrtioårsåldern som hade flipflop och strumpor och som undrade vart närmaste mataffär låg. Tänkte att det kunde ju inte skada att han slog följe med mig till mataffären. vi småpratade lite och han verkade ha en skön livstil. Han bestämde sig en dag för att han ville gå och lämnade sin lägenhet i Madrid med en ryggäck på ryggen. Nu hade han gått därifrån och hit och funderade på vart han skulle bege sig härnäst.
Idag är det Charlottes födelsedag och jag laddar lite lätt i mitt rum för detta event. Småförkyld sedan igår men ett par öl kan ju alltid lösa upp en sådan åkomma. För att fira damen i fråga käkade vi också Kebab på favoritstället på Plaza mayor men eftersom vi var så många fick vi praktiskt taget hela resturangen att byta platser och erbjuda stolar. Petra kan när hon vill om man säger så hon rådfrågade även resturangägarna var man kunde få tag i en "ZipZip" dvs en bultsax till sin cykel som hon av misstag brutit av nyckeln i låset på. De blev nog en smula förnärmade eftersom de minsann inte hade några sånna varor under disken.
Skall iväg och inhandla en liten tårta till damen tror jag och sen uppdaterar jag er om hur kvällen ifråga artade sig. De vill tydligen spela ölspelet igen, det är även kallat det Svenska dryckesspelet nu.
Jag och Rita skrev under mina betyg som hon har evaluerat mig på och som jag översatt. jag har till min lycka fått toppbetyg. Håller tummarna för att dokumentet det kommer att fungera i Sverige också. Eleverna är underbara för tillfället och min förmåga att kommunicera har förbättrats märkbart. Skoj när man ser förändringen och kommer nog att sakna den här tiden när jag är hemma.
Hemma? Har massor att komma hem till och ändå, inget. Alla mina saker ligger i lådor på olika ställen i landet hos de personer som jag ser som hemma nu. Skall bli skönt att skaffa mig en riktig boplats efter mer eller mindre 8 måndader i en resväska. Samtidigt trivs jag bra här, tycker om att bo här och gillar mina vänner. På lördag har jag mitt avskedsparty och imorgon flyttar Charlotte in till mig och Rose. Det kommer att bli en bra sista vecka.
Anledningen till frånvaro av blogginlägg är för att det som sagt är min sista tid här och att jag vill njuta till fullo av den och inte som min engelska rumskamrat Emelie som drar hem imorgon som spenderat sin tid i Spanien i lägenheten. En annan anledning är för att jag har haft finbesök, jag och mamma har spenderat helgen fram till onsdag morgon tillsammans i Leon. Lite turism, lite shopping, lite öl och vin och mycket mat.Kommer att klara av den norrländska kylan nu! skall bara komma på vart min vinterjacka är... eller snarare hos vem? och om någon har sett mina vinterskor, skicka iväg ett mess är ni snäll! Mammas besök var riktigt trevligt faktiskt och vi betedde oss som vi var på samma nivå ungefär, om det betyder att jag är 53 eller hon 22 eller om vi möts på mitten vet jag inte men bra var det.
Nu ska jag köpa tårta och lägga på lite mer vinterhull samt leta snöskor tills hemgången!
torsdag 29 november 2007
tisdag 20 november 2007
Vale, Vamos Venga
Efter en lång dag med mycket att göra har beslutet tagits att gå ut. Dagen började redan igår natt med att jag inte riktigt kunde sova vilket gjorde att jag försov mig en smula imorse och vaknade 8 min innan bussen går. Ett kvick rusch hit och en kvickare spurt dit och jag hann med nöd och näppe med bussen som ledde mig till en snabb cortado på mitt favoritmorgon hak, där mannen som serverar den utifrån mina röda trötta ögon kunde se att jag var i desperat behov av en kaffe. drack den och lubbade vidare till praktiken, pratade betygsystem med lärare, en rektor som pratade om Wasa och hade en hel engelsklektion utan att känna mig vilse.
Vidare för lunch med damerna på universitetet och en lång kaffe och vad har hänt i ditt liv med Sandra som kom hem igårnatt. Vidare in till staden och spenderade 3 timmar själv på ett museum, mycket rogivade, hem och äta samt hänga med damerna. En springtur senare och några påtryckningar har beslutet fattas att träffas tolv vid "the cat" hmm, katedralen dvs. Lite småseg men mexikanarna firar tydligen något speciellt den 20/11. Kan inte vara Francos dödsdag trots att det var 30 år sen den lilla fascisten ramlade av pinn idag om jag inte minns fel.
Vad sjutton firar de, var det idag nån galen mexikanare uppfann tequilan, tvi vale för den
Vale, måste rusa nu.
Spanjorernas mest använda ord:
Vale. Vamos. Venga
Vidare för lunch med damerna på universitetet och en lång kaffe och vad har hänt i ditt liv med Sandra som kom hem igårnatt. Vidare in till staden och spenderade 3 timmar själv på ett museum, mycket rogivade, hem och äta samt hänga med damerna. En springtur senare och några påtryckningar har beslutet fattas att träffas tolv vid "the cat" hmm, katedralen dvs. Lite småseg men mexikanarna firar tydligen något speciellt den 20/11. Kan inte vara Francos dödsdag trots att det var 30 år sen den lilla fascisten ramlade av pinn idag om jag inte minns fel.
Vad sjutton firar de, var det idag nån galen mexikanare uppfann tequilan, tvi vale för den
Vale, måste rusa nu.
Spanjorernas mest använda ord:
Vale. Vamos. Venga
fredag 16 november 2007
Glass, galet och Greta
Efter en rätt så upptagen vecka känns det som om jag glömt bort hur man pratar svenska, drog till med både spanska och engelska ord när jag pratade med min kära mor häromdagen. Det visade sig att hon har tagit sig tid och hon kommer för att besöka mig nästa fredag vilket känns riktigt bra. Hon kommer nog att dyka upp någon gång på kvällen. Antar att jag borde börja tänka på hur jag skall underhålla henne. Förmodligen inte med de aktiviteter jag har haft för denna vecka. Med anledning av dessa har jag gjort ett medvetet val att stanna hemma ikväll med mjukisbyxorna på, ska kolla på film med mina rumspolare och äta Ben and Jerrys. Det skall tydligen vara den godaste glassen på den här sidan av världen trots att den härstammar mer från Greta och Jason sida av Atlanten.
Insåg idag att det bara är tre veckor kvar tills jag åker hem vilket gjorde mig en smula melankolisk. Så jag tog mig en lång promenad med solglasögon, led fortfarande av gårdagen, och min mp3 som enda sällskap. Hamnade en bit utanförstan där de håller på att bygga nya bostäder och mitt upp i ett sällskap på 12 spanska byggarbetare. Intressant må jag säga. Uppmärksamhet var förnamnet. Det finns tydligen ett spanskt ord för detta fenomen av meningslöst stirrande som tycks förekomma oftare här än hemma men jag har för tillfället glömt det. Det stör mig inte så mycket faktiskt men två av de tre engelska flickorna, en av dem jag bor med, kommer att dra hem mycket på grund av det. De trivs inte alls här och ser ganska negativt på allt och alla. Deras koordinator flög hit från England för att hjälpa dem och de klagade mest på henne om jag skall vara ärlig.
I tisdags gick jag, Charlotte och Rose, den andra engelska tjejen jag bor med, på bio och såg Babel vilket var rätt så deprimerade. Så deprimerade att vi var tvungen att gå hem till oss och spela lite spel samt dricka rödvin. Vilket i sig utvecklades till ett regelrätt ölspel med vin. Detta tilldrag ledde i sin tur till att vi gick ut på stadens gator vid tolvsnåret. En riktigt rolig kväll med mycket värme. Jag och Rosie avslutade kvällen med att göra toast med fetaost, tomat och oregano, vilket fick henne utbrista, ”oh it’s smeels like pizza, oh it’s taste like pizza, oh I like pizza”. Kanske var jag lite väl duktigt på ölspelet för glad i hågen var mina damer.
Igår var jag ute för tapas med Greta och Jason vilket gjorde att vi styrde våra steg till den tidigare besökta Salsabaren, jupp jag har förödmjukat mig själv på dansgolvet ännu en gång.
Nu vankas det hemma mys så till nästa gång ha det så fint!
Insåg idag att det bara är tre veckor kvar tills jag åker hem vilket gjorde mig en smula melankolisk. Så jag tog mig en lång promenad med solglasögon, led fortfarande av gårdagen, och min mp3 som enda sällskap. Hamnade en bit utanförstan där de håller på att bygga nya bostäder och mitt upp i ett sällskap på 12 spanska byggarbetare. Intressant må jag säga. Uppmärksamhet var förnamnet. Det finns tydligen ett spanskt ord för detta fenomen av meningslöst stirrande som tycks förekomma oftare här än hemma men jag har för tillfället glömt det. Det stör mig inte så mycket faktiskt men två av de tre engelska flickorna, en av dem jag bor med, kommer att dra hem mycket på grund av det. De trivs inte alls här och ser ganska negativt på allt och alla. Deras koordinator flög hit från England för att hjälpa dem och de klagade mest på henne om jag skall vara ärlig.
I tisdags gick jag, Charlotte och Rose, den andra engelska tjejen jag bor med, på bio och såg Babel vilket var rätt så deprimerade. Så deprimerade att vi var tvungen att gå hem till oss och spela lite spel samt dricka rödvin. Vilket i sig utvecklades till ett regelrätt ölspel med vin. Detta tilldrag ledde i sin tur till att vi gick ut på stadens gator vid tolvsnåret. En riktigt rolig kväll med mycket värme. Jag och Rosie avslutade kvällen med att göra toast med fetaost, tomat och oregano, vilket fick henne utbrista, ”oh it’s smeels like pizza, oh it’s taste like pizza, oh I like pizza”. Kanske var jag lite väl duktigt på ölspelet för glad i hågen var mina damer.
Igår var jag ute för tapas med Greta och Jason vilket gjorde att vi styrde våra steg till den tidigare besökta Salsabaren, jupp jag har förödmjukat mig själv på dansgolvet ännu en gång.
Nu vankas det hemma mys så till nästa gång ha det så fint!
måndag 12 november 2007
Blund, Basketball och Bröl
Sen natt eller tidig morgon och den där John Blund behagar inte dyka upp. Funderar på att klä mig i något intressantare än min pyjamas så kanske herrn ifråga finner mitt rum mer besöksvänligt.
Idag har jag varit med mina elever och haft en fin dag på praktiken. Börjar fästa mig vid dem nu vilket känns bra. De verkar också ha lärt känna mig hyfsat och idag frågade de mig om vad Basketball är på svenska. Jag förklarade att det var ungefär samma sak med att vi uttalar det olika ”Basket” och kände att min handledare lite diskret försökte få min uppmärksamhet. Tydligen hade nämligen idrottsläraren sagt att golf betydde basket på svenska. Vilket inte riktigt är rätt så vitt jag vet men hon tyckte att det var bäst om jag höll med, för att inte skada hans auktoritet, så jag vände kappan efter vinden och ljög det lilla livet+ övriga i klassen rakt upp i ansiktet. Inte något jag var något vidare sugen på eftersom jag tycker att är man så dum så man försöker lära en klass men en svensk lärare i svenska ord får man fan skylla sig själv. Speciellt om man inte har en aning om vad man pratar om.
Eftermiddagen spenderades med att leta efter en blankett på CSN sida och dona med massa måste göra saker. Mamma ringde och sa att hon kanske dyker upp något i slutet av månaden.
Vidare till Flamencon och sedan kaffemys med brudarna. Jag och Charlotte gick vidare och tog ett glas rött, diskuterade lingvistik och barn, politik och fobier. Mer eller mindre det mesta man kan prata om.
Hösten har verkligen ramlat in ordenligt nu men det är fortfarande varmt på dagen, 15-20 grader. Hörde att det snöat hemma, stackare.
Igår var jag på en markand och drack kaffe med Rose. Gick på en riktigt lång promenad och funderade på skillnader. I levnadsstilar, personligheter, relationer, länder, vanor, livsmål m.m.
Har en fullbokad vecka framför mig vilket faktiskt känns skönt, skall se på fotboll, hänga med Greta, se på bio, ha spanska lektioner, praktik, flamenco, åka till Astorrga och mycket annat gott och blandat.
Provade vin och kollade in en vingård i lördags vilket jag rekommenderar varmt för alla er som är i södra Europa. Annars dricks det mer vin än vad det kollas på. Imorgon skall jag med klassen till ett renhållningsverk. Ska bli skoj att se hur det får vattnet här att smaka värre än det i Uppsala.
Skall hoppa i en Negligé , göra något norrländskt älgbrunstigt ljud och se om jag lyckas locka hit den där Johnnyboy.
Brööööööööööööl?
fredag 9 november 2007
Förflutet, framtid förhoppningar
Regnig vardag i Leon, hösten rullade således slutligen in även här. Sitter framför datorn och letar resor till min kära mor. Lite på nålar väntades på tenta resultat som förmodligen skall ramla in idag. Lite geléhallons känsla och skall till att gå ut snart. Skiter om det regnar vill se något nytt idag också. Har som mål att prova något nytt varje dag. Det funkar fint faktiskt även om de nya sakerna inte alltid är stora och världsförändrande. Igår hängde jag med Sandra efter praktiken. Vi promenerade runt i staden och avslutande rundturen med ett glas rött på en av otaliga fik. Mysigt och det känns som om jag verkligen träffat en vän men samma värderingar. Hon drog till Marocko idag och skall vara borta i två veckor. Lite snöpligt känns det som, insåg igår att det inte är så lång tid kvar tills jag återkommer till snöiga Sverige. Det får mig att känna mig… gelé. Antar att lyssna på OK computer och spendera en halv dag i rummet eller pratades/tröstandes en ledsen och deprimerad engelsk tjej som bestämt sig för att åka härifrån istället för att stanna det år som hon skulle stanna här. Pratat förflutet och framtid med henne och började fundera själv.
Kanske inte det mest upplyftande blogginlägget hittills men även solen i Spanien har sina fläckar. =) Ska gå ut nu och leva i det som finns här och nu. Det är trots allt det bästa man kan göra. Så tills nästa gång, ta hand om er
Kanske inte det mest upplyftande blogginlägget hittills men även solen i Spanien har sina fläckar. =) Ska gå ut nu och leva i det som finns här och nu. Det är trots allt det bästa man kan göra. Så tills nästa gång, ta hand om er
torsdag 8 november 2007
Portugal, Porto, Pelicula,
Efter några dagars filning så skickar jag slutligen en uppdatering om resan till portugal.
Sen jag kom hem har jag varit på bio, kollat på Moulin Rouge, haft praktik och bara njutit av att vara hemma igen.
Det verkar som om jag alltid startar mina 10 timmars resor i buss med att vara sjuk så mindre fräsch begav jag mig till Santa Domingo för att spendera påföljande natt i en buss.
Resan ner var dock rätt så smärtfri och vi anlände till Lissabon vid 10:00 snåret följande morgon. I motsats till Barcelona fick vi bo så lyxigt som på hotell och jag, Lena och Charlotte snubblade in i vår fina boning för att tjuvsova en halvtimme i sängen. Vidare ut på Lissabons gator för att gå en av de sämsta guidade turer jag har gåt någon gång. Den avslutandes med att vi står utanför en häftig medeltidsborg uppe på en av stadens kullar utan att kunna/få gå in i den eftersom sällskapet var för stort och kön alldeles för lång. organisatörernas lösning på alla problem under denna resa tycktes dock vara Tiempo Libre vilket innebar att vi fick möjlighet att göra vad vi ville. Jag och brudarna slog oss således ner på en fin uteservering och drack en kanna Sangria. Fina grejor och den första jag har druckit sen jag kom ner till dessa sydliga bredgrader. Flanering i staden och sen en intressant hemgång med Charlotte i de mer dekadenta områdena i Lissabon. Fyra knarkparker senare, ett mindre påhopp av en tiggarbrud och en Charlotte som inte längre förlitade sig på min kartläsning kom vi tillbaka till hotellet. Till mitt försvar visste jag var jag var hela tiden. Det var bara det att det tog bra mycket längre tid att gå sträckan än vad vi trodde. Följande dag, fredagen, tog vi oss således lyxen att prova på Lissabons tunnelbanesystem, hehe, 4 linjer och inte var de långa. Madrids, Paris, Londons, New Yorks, Stockholms tunnelbanesystem skrattar nog högt åt denne plutt när de har sina årliga konferenser. Tog oss ut till ett vackert torn beläget alldeles vid floden som går igenom Lissabon och här lekte vi riddare och prinsessa några timmar.
Eftersom damerna ifråga var rätt så hungriga tog vi oss friheten att stödja kapitalist Amerika, till franska Ana-bels förtret. Vi köpte vår mat på MacceDonken och hon promenerade besviket bort och köpte sig en kebab. Spenderade eftermiddagen med att ligga i en park och prata lite skit, kolla in den Portugisiska befolkningen. Spårvagn tillbaka till det inre av Lissabon för utgång i Barrio Alto, som visade sig vara högst upp på en av kullarna och var riktigt bohemiskt. Detta innebar att var och varannan bar luktade lite suspekt. På grund av magproblem bestämde jag mig för att det fick räcka med en drink för kvällen och beställde en Mojito. Alkoholgraden i den räckte nog till 5 drinkar så lätt fnittrande sket jag i förbudet om fler drinkar och kvällen slutade således senare än vad vi tänkt oss.
Lördag gick vi upp tidigt (yihoo!) och åkte till två byar utanför Lissabon vilket höjde resan avsevärt. Vacker uppe i bergen och varmt och skönt vid havet. Glassätning, lite bränna, vackra utsikter och allmänt trevligt. Ett tecken på den extrema koll organisationen hade så glömde de fyra amerikanskor vilket inte resten led något vidare av eftersom de var mer eller mindre a pain in the…
Söndagen spenderades i buss och i Porto där den bästa maten hittills intogs. De kan sin fisk där i Portugal. Roligast denna dag var de tre busslasterna med män som intog sin kvällsmat på samma ställe som jag, Lena och Charlotte. Vi jobbat hårt hela resan från att hållas oss ifrån resten av fårskocken och hade denna gång hittat en annan cafeteria att äta på än övriga. Haha det fick vi äta upp med råge vi höll på att bli kidnappade av dessa bussar. Trött och slut kom vi fram till Leon vid två snåret. Sömnen fick utebli på grund av min sätesgrannes intressanta politiska diskussion med Petra. Var bara lite irriterad och vill skjuta någon en stund.
Sen jag kom hem har jag varit på bio, kollat på Moulin Rouge, haft praktik och bara njutit av att vara hemma igen.
Det verkar som om jag alltid startar mina 10 timmars resor i buss med att vara sjuk så mindre fräsch begav jag mig till Santa Domingo för att spendera påföljande natt i en buss.
Resan ner var dock rätt så smärtfri och vi anlände till Lissabon vid 10:00 snåret följande morgon. I motsats till Barcelona fick vi bo så lyxigt som på hotell och jag, Lena och Charlotte snubblade in i vår fina boning för att tjuvsova en halvtimme i sängen. Vidare ut på Lissabons gator för att gå en av de sämsta guidade turer jag har gåt någon gång. Den avslutandes med att vi står utanför en häftig medeltidsborg uppe på en av stadens kullar utan att kunna/få gå in i den eftersom sällskapet var för stort och kön alldeles för lång. organisatörernas lösning på alla problem under denna resa tycktes dock vara Tiempo Libre vilket innebar att vi fick möjlighet att göra vad vi ville. Jag och brudarna slog oss således ner på en fin uteservering och drack en kanna Sangria. Fina grejor och den första jag har druckit sen jag kom ner till dessa sydliga bredgrader. Flanering i staden och sen en intressant hemgång med Charlotte i de mer dekadenta områdena i Lissabon. Fyra knarkparker senare, ett mindre påhopp av en tiggarbrud och en Charlotte som inte längre förlitade sig på min kartläsning kom vi tillbaka till hotellet. Till mitt försvar visste jag var jag var hela tiden. Det var bara det att det tog bra mycket längre tid att gå sträckan än vad vi trodde. Följande dag, fredagen, tog vi oss således lyxen att prova på Lissabons tunnelbanesystem, hehe, 4 linjer och inte var de långa. Madrids, Paris, Londons, New Yorks, Stockholms tunnelbanesystem skrattar nog högt åt denne plutt när de har sina årliga konferenser. Tog oss ut till ett vackert torn beläget alldeles vid floden som går igenom Lissabon och här lekte vi riddare och prinsessa några timmar.
Eftersom damerna ifråga var rätt så hungriga tog vi oss friheten att stödja kapitalist Amerika, till franska Ana-bels förtret. Vi köpte vår mat på MacceDonken och hon promenerade besviket bort och köpte sig en kebab. Spenderade eftermiddagen med att ligga i en park och prata lite skit, kolla in den Portugisiska befolkningen. Spårvagn tillbaka till det inre av Lissabon för utgång i Barrio Alto, som visade sig vara högst upp på en av kullarna och var riktigt bohemiskt. Detta innebar att var och varannan bar luktade lite suspekt. På grund av magproblem bestämde jag mig för att det fick räcka med en drink för kvällen och beställde en Mojito. Alkoholgraden i den räckte nog till 5 drinkar så lätt fnittrande sket jag i förbudet om fler drinkar och kvällen slutade således senare än vad vi tänkt oss.
Lördag gick vi upp tidigt (yihoo!) och åkte till två byar utanför Lissabon vilket höjde resan avsevärt. Vacker uppe i bergen och varmt och skönt vid havet. Glassätning, lite bränna, vackra utsikter och allmänt trevligt. Ett tecken på den extrema koll organisationen hade så glömde de fyra amerikanskor vilket inte resten led något vidare av eftersom de var mer eller mindre a pain in the…
Söndagen spenderades i buss och i Porto där den bästa maten hittills intogs. De kan sin fisk där i Portugal. Roligast denna dag var de tre busslasterna med män som intog sin kvällsmat på samma ställe som jag, Lena och Charlotte. Vi jobbat hårt hela resan från att hållas oss ifrån resten av fårskocken och hade denna gång hittat en annan cafeteria att äta på än övriga. Haha det fick vi äta upp med råge vi höll på att bli kidnappade av dessa bussar. Trött och slut kom vi fram till Leon vid två snåret. Sömnen fick utebli på grund av min sätesgrannes intressanta politiska diskussion med Petra. Var bara lite irriterad och vill skjuta någon en stund.
måndag 5 november 2007
Johannes, Jungle Speed och Junk food
En vacker kväll med vackra tösers sällskap blev det ikväll. Lena jag och Charlotte gick på Flamencon och sen till ett litet fik vid Plaza Mayor i Leon. Trevlig personal vilket inte verkar finnas ett överflöd av här i Spanien (alla verkar inte direkt njuta av sitt liv eller sitt jobb) och bra stämning. Vi drack te och spelade Jungle Speed, uppenbarligen med helt fel regler.
Mycket har hänt sen senast må jag säga. Förra torsdagen åkte jag efter min praktik till Madrid för att möta upp Johannes vilket var mycket trevligt. Vi möttes på flygplatsen efter en smula stök då jag verkligen kan rekommendera att kolla upp vilken flight den du skall möta upp åker med. Eller i alla fall från vilken stad =) Jag var inte helt hundra på hur jag hade reagerat om jag fått vänta till sex dagen efter på flyget från Sverige, Göteborg när det egentligen var flyget från Malmö jag skulle ha väntat på. Följande dialog mellan mig och det hjälpsamma damen.
- Buenos dias! Hablas Ingles?
- No.
- Sabes a que hora y dondé un avion de Ryan Air va a llegar?
- Yes of course I do. Do you know the number of the flight?
Notera noga att damen som inte kunde prata engelska helt plötsligt drar till med en klockren brittisk dialekt med all nedlåtelse det innebär. För att undvika kommande språkförbittring tar jag mig friheten att översätta resten till svenska
- Nej, tyvärr vet jag inte det men det skall anlända 21:50
- Aha från vilken stad.
- Göteborg
Knapper knapper på datorn
- Det anländer ett flyg därifrån 00:30
- Är det försenat?
- Nej i så fall skulle väl JAG veta det.
- Jaha. ,men prova om det kommer något från Stockholm då?
Knapper knapper på den förbannade datorn
- Det ankommer ett fly med Ryan Air från Stockholm sex imorgon bitti till terminal ett.
- Är du säker på att det inte kommer något fler från dessa städer som anländer kring tio.
- Nej, det skulle vara på min dator i sådana fall. Jag antar att du får vänta. Terminal ett ligger där. Trevlig kväll.
Knapper knapper när Emma-Lina kärleksfullt kör ner tangentbordet i halsen på damen i fråga för att lyckas sudda bort hennes idiot leende.
En smula uppgiven gick jag i alla fall bort till terminal ett om så bara för att komma bort från fröken not-so-sunshine. Och där uppenbarar den sig. Skylten med ankommande flyg från.. Malmö? Lite försenat men med värdefull last.
Vi tog tunnelbana till Hostelet som låg vid Gran via och förbluffandes en smula av alla lättklädda damer som inte direkt sålde godis, eller ja allt är ju relativt. Verkar som om jag och Johannes har en förkärlek för utflykter till de i samhällets mindre lyckligt lottades områden. Efter en snabb koll på den vackra kaffemaskinen som den lätt barske ägaren kärleksfulle visade med stolthet drog vi ut för att göra staden. Vi hittade två ställen som var öppna. 1: Gothbar som hade spindelnätsdekorationer och spelade Him, tysk goth och… Dia Psalma? Helt plötsligt klingar tonerna till Luft fram och på klockren svenska skränar Micke Ulke Johansson ut att han ”vill vara allt, han vill kommas ihåg”. Jävla skräll. Blev så till mig att jag var tvungen att messa Jon. Nästa stopp blev en bar med många män och för ovanlighetens skull var de inte lika slemmiga som de flesta spanska män som kan sluka en med blicken. I alla fall inte mig. Haha, de åt upp Johannes med blicken som om han vore lammkött. Vi gick tillbaka till Hostelet och sov efter en öl och en timmes sökande.
Följande dag promenerade vi runt, beställde en brunch pizza av en man som aldrig hört talas om någon som ville äta pizza vid tolv på dagen och begav oss till busshållsplatsen. Fin och soft dag i Madrid! Efter en busstur på 3 och en halv timme kom vi fram till Leon där kvällen spenderades med Jason och Greta och kanske en fem minuter med de övriga. Avrundades på ett ställe som hette Jamaica och en kebab! Min kille vet vad jag vill ha vid halv sju snåret. Ett flottig kebab serverad av en Pablo som inte heller verkade njuta av sitt jobb och var lika serviceminded som fröken not-so-sunshine.
På lördagen spelade vi Beer-Pong med Justin, Greta, några fransmän och amerikanare och jag kan säga att trots att det var Sveriges Premiär i detta vikiga sammanhang spöade vi skiten ur dem. En regel var dock lite missplacerad för de lyckliga svenska tu, ”Winner-stays” Blev några öl från detta fina spel och sen avrundades kvällen med same procedure as last year James? Dvs kebab!
Söndag gick åt till att umgås och promenera i Leon, visa Katedralen och Tapas.
På måndagen begav således den tappre Vikingen hem till Svearike och vår hjältinna spenderade två dagar hel däckad i sängen av inte allt för roliga skäl. Kravlade mig upp till praktiken på Onsdagen för att krypa tillbaka vid två och sova till 22:00.
Packade och duschade samt begav mig till Santa Domingo och den väntade bussen till Portugal som avgick vid halv tolv snåret. Men vad som hände där det är en annan historia som jag nog tänker berätta om senare för nu är jag tröttare än en gnu och skall upp vid sju imorgon. Tror min handledare, Rita är sjuk så jag kommer nog ha en ny imorgon. Intressant och kultiverat…
Hasta Luego!
Mycket har hänt sen senast må jag säga. Förra torsdagen åkte jag efter min praktik till Madrid för att möta upp Johannes vilket var mycket trevligt. Vi möttes på flygplatsen efter en smula stök då jag verkligen kan rekommendera att kolla upp vilken flight den du skall möta upp åker med. Eller i alla fall från vilken stad =) Jag var inte helt hundra på hur jag hade reagerat om jag fått vänta till sex dagen efter på flyget från Sverige, Göteborg när det egentligen var flyget från Malmö jag skulle ha väntat på. Följande dialog mellan mig och det hjälpsamma damen.
- Buenos dias! Hablas Ingles?
- No.
- Sabes a que hora y dondé un avion de Ryan Air va a llegar?
- Yes of course I do. Do you know the number of the flight?
Notera noga att damen som inte kunde prata engelska helt plötsligt drar till med en klockren brittisk dialekt med all nedlåtelse det innebär. För att undvika kommande språkförbittring tar jag mig friheten att översätta resten till svenska
- Nej, tyvärr vet jag inte det men det skall anlända 21:50
- Aha från vilken stad.
- Göteborg
Knapper knapper på datorn
- Det anländer ett flyg därifrån 00:30
- Är det försenat?
- Nej i så fall skulle väl JAG veta det.
- Jaha. ,men prova om det kommer något från Stockholm då?
Knapper knapper på den förbannade datorn
- Det ankommer ett fly med Ryan Air från Stockholm sex imorgon bitti till terminal ett.
- Är du säker på att det inte kommer något fler från dessa städer som anländer kring tio.
- Nej, det skulle vara på min dator i sådana fall. Jag antar att du får vänta. Terminal ett ligger där. Trevlig kväll.
Knapper knapper när Emma-Lina kärleksfullt kör ner tangentbordet i halsen på damen i fråga för att lyckas sudda bort hennes idiot leende.
En smula uppgiven gick jag i alla fall bort till terminal ett om så bara för att komma bort från fröken not-so-sunshine. Och där uppenbarar den sig. Skylten med ankommande flyg från.. Malmö? Lite försenat men med värdefull last.
Vi tog tunnelbana till Hostelet som låg vid Gran via och förbluffandes en smula av alla lättklädda damer som inte direkt sålde godis, eller ja allt är ju relativt. Verkar som om jag och Johannes har en förkärlek för utflykter till de i samhällets mindre lyckligt lottades områden. Efter en snabb koll på den vackra kaffemaskinen som den lätt barske ägaren kärleksfulle visade med stolthet drog vi ut för att göra staden. Vi hittade två ställen som var öppna. 1: Gothbar som hade spindelnätsdekorationer och spelade Him, tysk goth och… Dia Psalma? Helt plötsligt klingar tonerna till Luft fram och på klockren svenska skränar Micke Ulke Johansson ut att han ”vill vara allt, han vill kommas ihåg”. Jävla skräll. Blev så till mig att jag var tvungen att messa Jon. Nästa stopp blev en bar med många män och för ovanlighetens skull var de inte lika slemmiga som de flesta spanska män som kan sluka en med blicken. I alla fall inte mig. Haha, de åt upp Johannes med blicken som om han vore lammkött. Vi gick tillbaka till Hostelet och sov efter en öl och en timmes sökande.
Följande dag promenerade vi runt, beställde en brunch pizza av en man som aldrig hört talas om någon som ville äta pizza vid tolv på dagen och begav oss till busshållsplatsen. Fin och soft dag i Madrid! Efter en busstur på 3 och en halv timme kom vi fram till Leon där kvällen spenderades med Jason och Greta och kanske en fem minuter med de övriga. Avrundades på ett ställe som hette Jamaica och en kebab! Min kille vet vad jag vill ha vid halv sju snåret. Ett flottig kebab serverad av en Pablo som inte heller verkade njuta av sitt jobb och var lika serviceminded som fröken not-so-sunshine.
På lördagen spelade vi Beer-Pong med Justin, Greta, några fransmän och amerikanare och jag kan säga att trots att det var Sveriges Premiär i detta vikiga sammanhang spöade vi skiten ur dem. En regel var dock lite missplacerad för de lyckliga svenska tu, ”Winner-stays” Blev några öl från detta fina spel och sen avrundades kvällen med same procedure as last year James? Dvs kebab!
Söndag gick åt till att umgås och promenera i Leon, visa Katedralen och Tapas.
På måndagen begav således den tappre Vikingen hem till Svearike och vår hjältinna spenderade två dagar hel däckad i sängen av inte allt för roliga skäl. Kravlade mig upp till praktiken på Onsdagen för att krypa tillbaka vid två och sova till 22:00.
Packade och duschade samt begav mig till Santa Domingo och den väntade bussen till Portugal som avgick vid halv tolv snåret. Men vad som hände där det är en annan historia som jag nog tänker berätta om senare för nu är jag tröttare än en gnu och skall upp vid sju imorgon. Tror min handledare, Rita är sjuk så jag kommer nog ha en ny imorgon. Intressant och kultiverat…
Hasta Luego!
tisdag 30 oktober 2007
magsjuk, mas y menos
magsjuk, livet hade kunnat vara roligare, senaste dygnen har gått åt till att sova. energin finns inte riktigt till ett riktigt inlägg,
Höjdpunkter sen sist:
Höjdpunkter sen sist:
- Johannes närvaro
- Gothbaren i Madrid som spelar Dia Psalmas "Luft" på orginalspråk dvs svenska
- Johannes närvaro
- Kebaben på Plaza mayor, Kebabcity släng dig i väggen.
- Nyfunnen klubb "Jamaica" och nya vänner i baren
- Mammas obligatoriska sjuksköterskesnack som alltid får en att må bättre eftersom man ändå har möjlighet att ömka lite.
Lågvattensmärken sen sist:
- Mitt försök att lite fint förklara för rumspolarna att jag inte mår något vidare
- Försökte ta mig till praktiken imorse vilket avslutandes med att jag var tvungen att luta mig mot väggarna samtidigt som jag kravlade hem de 500m jag lyckats ta mig.
- Att jag sedan 12.00 igår varit vaken i snitt 5 timmar,
- ingen nyponsoppa
imorgon väntar praktik och sedan portugal, 12 timmar i buss så jag hoppas vid min gud att min mage är ok då, om ork finns så skall jag ge en mer utförlig beskrivning av senaste dagarna men nu skall jag nog sova...
Till er som försöker messa till mitt spanska nummer, de funkar tyvärr inte. Budgetnät med budget refillkort lite som... comviq vilket förövrigt är det enda förtaget som når det spanska nummret. Det går att ringa till det spanska men inte att skicka således. Jag är inte otrevlig som inte svarar utan jag får helt enkelt inte era mess. Skicka till det svenska så svarar jag något trevligt via spanska.
onsdag 24 oktober 2007
Återse åtrådd Ångströmmare
Imorgon vid den här tiden då är det dags för ett besök från Sverige. Sjukt trevligt. Åker till Madrid vid 17:30 och är framme 21:00. Trevligt må jag säga. Uppdaterar er mer om resan dit och händelser kring det men det får nog ske efter själva resan och helgen. Kan ju alltid fabulerar men det blir nog inte så sanningsenligt.
Dagarna flyter på behagligt här och den här veckan har varit lugnt än så länge. Självvalt eftersom förra veckan inte direkt var synonym med lugn. Äntligen fått det efterlängtade godkännandet från min koordinator här i Spanien på att jag bara behöver ha pratik 3 dagar enligt överenskommelsen så det känns fint, skall lyckas få det på papper och inte bara i mail. Rita tyckte dock att det var tillräckligt för henne så vi har nu bestämt att jag skall vara där måndagar, tisdagar och torsdagar vilket gör det till tre dagar senast jag räknade.
Flamencon går framåt men måste erkänna att övrig träning är avställt för bättre göranden som att dricka te och äta toast eller dricka sangria och äta tapas. Ärligt talat inte provat någon sangria än men några Tinto de verano och öl har nog slunkit ner... samt otaliga tapas och toasts.
Känns underligt men det upplevs som hemma nu, jag trivs och bara är vilket är skönt. Härligt med många nya människor som eftersträvar att umgås med många andra nya människor.
Skall fixa lite nu men vill att ni ska veta att jag mår bra och är tillfredställd med allt det livet har att erbjuda för tillfället.
Hasta Luego!
måndag 22 oktober 2007
Conocimiento del medio, Cuando y Christina
I jakt på en bättre bloggerprofil skriver jag en snutt även ikväll så att jag inte gör någon besviken. Dagen har varit normal i spanien mått mätt. Gick upp vid sju, eller snarare kvart över; vilket i för sig inte är så spanskt, åt frukost och promenerade sen till La Palomera som är skolan där jag gör praktik. Började dagen med engelska med 6-åringar vilket i det stora hela går ut på att jag sjunger "the days of the week are seven" samt färger coh alfabet. Efter det promenerade vi glatt vidare till nästa engelska grupp som inte var där, efter en stunds letade och frågade hittat vi dem i aulan där de såg på teater. Helskotta vilken teater det var sen, en enmannashow utan dess like. Må jag säga att damen som spelade hade många röstlägen.
Sen kom den "the big moment" Emma-Lina har biologi eller på spanska, Conocimiento del medio "kunskap om omgivningen". Svårt, utmanade och underbart. Jag fick dem att jobba, fick dem att fråga och kunde nästan svara. Frågan blir självklart hur kan man få dem att lära sig något när du själv inte förstår texten? Mycket planerande, översättande från spanska till engelska till svenska och sen hela vägen tillbaka igen. Stackars elever må jag säga. Imorgon skall de har förhör på det och jag vet inte riktigt om det var mogna för den svenska pedagogiken. Dvs det här med att tänka och jobba självständigt kanske inte rikigt var deras grej. Vi får se, jag vet inte ens om jag lyckas använda rätt ord för att fråga om de förstod. Kändes ändå rätt så lyckat med tanke på omständigheterna.
Dagen på praktiken flöt på och klockan halv två skulle jag på möte med min spanska kordinator för att en gång för alla lösa alla problem och få dem på papper. Halv tre gav jag upp mitt väntade och gick hem för att skriva ett lätt irriterat mail på spanska. Förhoppningsvis ger det resultat imorgon annars tror jag att jag tänker gå tre dagar den här veckan ändå.
Får nämligen besök på torsdag. Riktigt finbesök av en rikigt finkille,Johannes. Kommer att bli bra och ser framemot det.
Kvällen spenderades med att planera morgondagens lektion om fotosyntes, prata lite med mammsen för att sedan springa iväg på flamencon med efterföljande kaffe. Trevlig pratstund med Charlotte,Sandra och Rosie om monarkier. Rosie viste inte rikigt vad drottningen i England hette, vilket är kolungt om man inte är ifrån England dvs, Queen Elisabeth, roligast av allt är att de tydligen kallar henne Christina här. Undrar sa en flundra vad knugen kallas?
Nu skall jag fixa lite till med min lektion, plugga lite spanska duscha och sova!
Tell me when will you be mine, Cuando cuando cuando? Dumma sång, ut ur mitt huvud!
Sen kom den "the big moment" Emma-Lina har biologi eller på spanska, Conocimiento del medio "kunskap om omgivningen". Svårt, utmanade och underbart. Jag fick dem att jobba, fick dem att fråga och kunde nästan svara. Frågan blir självklart hur kan man få dem att lära sig något när du själv inte förstår texten? Mycket planerande, översättande från spanska till engelska till svenska och sen hela vägen tillbaka igen. Stackars elever må jag säga. Imorgon skall de har förhör på det och jag vet inte riktigt om det var mogna för den svenska pedagogiken. Dvs det här med att tänka och jobba självständigt kanske inte rikigt var deras grej. Vi får se, jag vet inte ens om jag lyckas använda rätt ord för att fråga om de förstod. Kändes ändå rätt så lyckat med tanke på omständigheterna.
Dagen på praktiken flöt på och klockan halv två skulle jag på möte med min spanska kordinator för att en gång för alla lösa alla problem och få dem på papper. Halv tre gav jag upp mitt väntade och gick hem för att skriva ett lätt irriterat mail på spanska. Förhoppningsvis ger det resultat imorgon annars tror jag att jag tänker gå tre dagar den här veckan ändå.
Får nämligen besök på torsdag. Riktigt finbesök av en rikigt finkille,Johannes. Kommer att bli bra och ser framemot det.
Kvällen spenderades med att planera morgondagens lektion om fotosyntes, prata lite med mammsen för att sedan springa iväg på flamencon med efterföljande kaffe. Trevlig pratstund med Charlotte,Sandra och Rosie om monarkier. Rosie viste inte rikigt vad drottningen i England hette, vilket är kolungt om man inte är ifrån England dvs, Queen Elisabeth, roligast av allt är att de tydligen kallar henne Christina här. Undrar sa en flundra vad knugen kallas?
Nu skall jag fixa lite till med min lektion, plugga lite spanska duscha och sova!
Tell me when will you be mine, Cuando cuando cuando? Dumma sång, ut ur mitt huvud!
söndag 21 oktober 2007
Barcelona, barer y bailar
Japp, jag är verkligen världens sämsta bloggare. Jag skyller på att det finns så mycket andra intressanta saker att göra än att sitta framför datorn. Måste ju ha något att berätta om när jag kommer hem också.
Saker som har hänt sen senast mer eller mindre:
Flamenco: Sjukt kul men också sjukt svårt. Tar lektioner två gånger i veckan på ett ställe som jag tror heter ”Rumballet”. Problemet är att allt vad instruktören gör ser så graciöst och snyggt ut medan en annan är stel på helt fel sätt. Men som sagt kul är det.
Barcelona: Smutsigt, vackert, färgglatt och levande. Fick uppleva mitt första bad i Medelhavet sen Cypern och gissa om det kändes underligt att bada i mitten av oktober. Vi lämnade Leon klockan 23:45 förra torsdagskvällen för att åka 10 timmar i en mysig buss med det passade namnet Franco! Fina grejor i Spanien, lite som att åka en buss i Tysklands som det står Adolf på eller?
Efter tre timmar när stämningen i bussen äntligen övergått från konfirmationsfnitter till lätta snarkningar (snarka på spanska är förresten Rounkar, sjukt rolig incident kring detta) så stannar bussfan mitt ute i ingenstans med en sjaskig vägkrog som Cohen förmodligen skulle kunnat skrivit en låt om. Dock inte en munter en, med en sliten uttråkad servitris som inte alls blev lyckligare i sitt liv av att 45 personer som inte heller är något vidare muntra efter att ha blivit uppväckta ramlar in. En timme senare hade Busschaffisen tagit sin obligatoriska och enligt lag skrivna paus. Tillbaka in i bussen och framme i Barcelona efter ytterligare ett stopp klockan 10 på morgonen. Redig träsmak i rumpan kan jag säga.
Barcelona i sig var en intressant stad och det schema som skulle gälla för resan stämde nog ingen stans. Efter som jag åkte själv utan mitt ”gäng” spetsade jag öronen ordentligt för att förstå vilka tider det var som egentligen gällde.
Det var skönt att åka utan tryggheten i personer man redan känner eftersom det gjorde att jag träffade många nya människor som jag hängde med. Fredag gick åt till att flanera i de gotiska området och kolla in kyrkor, Santa Maria del Mar samt senare en av Gaudís Casa Milá. Efter det begav några av oss, vi som var less på att ledas runt som får till en park som var mycket vacker o rogivande. Samt senare till en fest som inte var vacker och rogivande. Jupp, de har leken ”jag –har- aldrig” i Spanien också, det du Ak var en helt nygammal upplevelse. Jag och 13 spanjorer samt en Japan och en blyg brud från Australiens vidder. Intressant att få frågorna översatta till engelska, lärt mig många oanständigheter på spanska och på något sätt låter det alltid vackrare än på svenska.
På lördagen hade jag vissa problem att ta mig upp till den mellan mig och blyga australiensiskan, Leanne, bestämda frukosttiden 9.00. Men upp lyckades jag ta mig och dagen gick ut på; en av Gaudis parker tyckte att snubben började bli lite överskattad vid det laget.
Saker som har hänt sen senast mer eller mindre:
Flamenco: Sjukt kul men också sjukt svårt. Tar lektioner två gånger i veckan på ett ställe som jag tror heter ”Rumballet”. Problemet är att allt vad instruktören gör ser så graciöst och snyggt ut medan en annan är stel på helt fel sätt. Men som sagt kul är det.
Barcelona: Smutsigt, vackert, färgglatt och levande. Fick uppleva mitt första bad i Medelhavet sen Cypern och gissa om det kändes underligt att bada i mitten av oktober. Vi lämnade Leon klockan 23:45 förra torsdagskvällen för att åka 10 timmar i en mysig buss med det passade namnet Franco! Fina grejor i Spanien, lite som att åka en buss i Tysklands som det står Adolf på eller?
Efter tre timmar när stämningen i bussen äntligen övergått från konfirmationsfnitter till lätta snarkningar (snarka på spanska är förresten Rounkar, sjukt rolig incident kring detta) så stannar bussfan mitt ute i ingenstans med en sjaskig vägkrog som Cohen förmodligen skulle kunnat skrivit en låt om. Dock inte en munter en, med en sliten uttråkad servitris som inte alls blev lyckligare i sitt liv av att 45 personer som inte heller är något vidare muntra efter att ha blivit uppväckta ramlar in. En timme senare hade Busschaffisen tagit sin obligatoriska och enligt lag skrivna paus. Tillbaka in i bussen och framme i Barcelona efter ytterligare ett stopp klockan 10 på morgonen. Redig träsmak i rumpan kan jag säga.
Barcelona i sig var en intressant stad och det schema som skulle gälla för resan stämde nog ingen stans. Efter som jag åkte själv utan mitt ”gäng” spetsade jag öronen ordentligt för att förstå vilka tider det var som egentligen gällde.
Det var skönt att åka utan tryggheten i personer man redan känner eftersom det gjorde att jag träffade många nya människor som jag hängde med. Fredag gick åt till att flanera i de gotiska området och kolla in kyrkor, Santa Maria del Mar samt senare en av Gaudís Casa Milá. Efter det begav några av oss, vi som var less på att ledas runt som får till en park som var mycket vacker o rogivande. Samt senare till en fest som inte var vacker och rogivande. Jupp, de har leken ”jag –har- aldrig” i Spanien också, det du Ak var en helt nygammal upplevelse. Jag och 13 spanjorer samt en Japan och en blyg brud från Australiens vidder. Intressant att få frågorna översatta till engelska, lärt mig många oanständigheter på spanska och på något sätt låter det alltid vackrare än på svenska.
På lördagen hade jag vissa problem att ta mig upp till den mellan mig och blyga australiensiskan, Leanne, bestämda frukosttiden 9.00. Men upp lyckades jag ta mig och dagen gick ut på; en av Gaudis parker tyckte att snubben började bli lite överskattad vid det laget.
Kan ha något att göra med bristen på sömn men vi strosade runt på vårt hörn och hittade ett
ockuperat hus med texten “Why do they call it Tourist Season when we’re not aloud to shout them”
Efter parken begav vi oss i samlade tropp till Sagria Familla för lite hederlig fårturism. Vad skall man säga hela bygganden är ju inplastad och renoveringsobjekt och dagen till ära var trapporna stängda så vi kunde inte ta oss upp till andra ”våningen” eftersom kön till hissarna var 3 timmar lång. Jag och Leanne struntade dock i fårskocken igen, kollade det vi tyckte var intressant, tog oss tillbaka in till staden och lade oss på playan.
Efter parken begav vi oss i samlade tropp till Sagria Familla för lite hederlig fårturism. Vad skall man säga hela bygganden är ju inplastad och renoveringsobjekt och dagen till ära var trapporna stängda så vi kunde inte ta oss upp till andra ”våningen” eftersom kön till hissarna var 3 timmar lång. Jag och Leanne struntade dock i fårskocken igen, kollade det vi tyckte var intressant, tog oss tillbaka in till staden och lade oss på playan.
Lördagskvällen spenderade jag med ett amerikanskt par som heter Greta och Jason, vi hade en riktigt trevlig kväll som blev till morgon.
Lämnade Barcelona vid två och kom hem till Leon vid tolvsnåret på natten efter en mycket givande resa. Glad över att jag åkte och att jag gjorde det utan den närmaste fårskocken.
Resten av veckan ,måndag till onsdag, spenderades med att skriva hemtenta vilket i sig betydde att jag var ”sjuk” från praktiken. Har haft en smula problem med att få fram att jag bara behöver var där tre dagar i veckan till min koordinator i Spanien och samtidigt haft problem med att överhuvudtaget få tag i min koordinator i Sverige. Därav bestämde jag och min lärare sig för att jag skulle vara ”sjuk” och stanna hemma för att skriva tentan. Ingen aning om hur det gick men jag får veta innan den 7 november vilket i sig känns betryggande. Onsdagskvällen spenderade jag efter inskickad tenta med Flamenco och sedan film med brudarna i lägenheten.
Tordagen gick jag till skolan där jag har praktik och sedan ut för en öl eller två med Greta och Jason samt en fransk kille som jag inte riktigt kommer ihåg namnet på. Lena och Petra, 2 av de närmaste i fårskocken, dök upp för att hänga ett tag och med sig hade de en kille som gjort varit på utbyte i Härnösand. jag är så lycklig över att jag hamnat i Leon och inte där.
I fredags var jag på middag hos min lärare, Rita, för att fira hennes födelsedag. Rita är 26 år och har jobbat som lärare i fem, varit på utbyte i både Kanada och England och pratar mestadels bara spanska med mig. Det är bara när jag verkligen inte fattar som hon lägger in engelska meningar. Middagen var mycket spansk och mycket trevlig fram tills att en tequilaflaska halades fram. Nej mamma, det blev inte som i somras vilket oroade mig utan vi tog var sin och sedan var det nog. Rekorderlig tös den där Rita.
Igår var jag på grönsaksmarknad och hängde med Lena och Sandra från Kanada. Hon lyser mer än en sol och har en utstrålning som heter duga. Hon har nu även ett ex hemma i Kanada vilket kanske inte direkt gjort henne så lycklig men vi pratar mycket om det på, spansk-engelska med lite franska i och vi har gemensamt kommit överens om att kalla honom för Midget och förneka hans existens.
Ute med Greta och Jason på lördag kväll och mötte två Marockanska bröder som flyttat till Spanien för 1 år sen ,den ena, och 5 månader sen, den andra. Vi låg väl på ungefär samma nivå i spanskan och begav oss till ett ställe som var, hm, multikulturellt och soft.
Efter att ha kommit hem vid sexsnåret har jag nu sovit ut för första gången sen innan Barcelona och känner mig mycket tillfreds med mitt leverne. Skall gå ut och gå i solen och ikväll kommer Lena förbi en sväng.
Jag mår bra här måste jag erkänna och skall försöka att skriva lite oftare än en gång i veckan. Det är bara det att det finns så mycket liv att leva!
Lägger till två bilder som det tog mer eller mindre 30 min att fixa med. I nästa liv skall jag bli mer teknisk. Ta hand om er/ Hasta Luego
Lämnade Barcelona vid två och kom hem till Leon vid tolvsnåret på natten efter en mycket givande resa. Glad över att jag åkte och att jag gjorde det utan den närmaste fårskocken.
Resten av veckan ,måndag till onsdag, spenderades med att skriva hemtenta vilket i sig betydde att jag var ”sjuk” från praktiken. Har haft en smula problem med att få fram att jag bara behöver var där tre dagar i veckan till min koordinator i Spanien och samtidigt haft problem med att överhuvudtaget få tag i min koordinator i Sverige. Därav bestämde jag och min lärare sig för att jag skulle vara ”sjuk” och stanna hemma för att skriva tentan. Ingen aning om hur det gick men jag får veta innan den 7 november vilket i sig känns betryggande. Onsdagskvällen spenderade jag efter inskickad tenta med Flamenco och sedan film med brudarna i lägenheten.
Tordagen gick jag till skolan där jag har praktik och sedan ut för en öl eller två med Greta och Jason samt en fransk kille som jag inte riktigt kommer ihåg namnet på. Lena och Petra, 2 av de närmaste i fårskocken, dök upp för att hänga ett tag och med sig hade de en kille som gjort varit på utbyte i Härnösand. jag är så lycklig över att jag hamnat i Leon och inte där.
I fredags var jag på middag hos min lärare, Rita, för att fira hennes födelsedag. Rita är 26 år och har jobbat som lärare i fem, varit på utbyte i både Kanada och England och pratar mestadels bara spanska med mig. Det är bara när jag verkligen inte fattar som hon lägger in engelska meningar. Middagen var mycket spansk och mycket trevlig fram tills att en tequilaflaska halades fram. Nej mamma, det blev inte som i somras vilket oroade mig utan vi tog var sin och sedan var det nog. Rekorderlig tös den där Rita.
Igår var jag på grönsaksmarknad och hängde med Lena och Sandra från Kanada. Hon lyser mer än en sol och har en utstrålning som heter duga. Hon har nu även ett ex hemma i Kanada vilket kanske inte direkt gjort henne så lycklig men vi pratar mycket om det på, spansk-engelska med lite franska i och vi har gemensamt kommit överens om att kalla honom för Midget och förneka hans existens.
Ute med Greta och Jason på lördag kväll och mötte två Marockanska bröder som flyttat till Spanien för 1 år sen ,den ena, och 5 månader sen, den andra. Vi låg väl på ungefär samma nivå i spanskan och begav oss till ett ställe som var, hm, multikulturellt och soft.
Efter att ha kommit hem vid sexsnåret har jag nu sovit ut för första gången sen innan Barcelona och känner mig mycket tillfreds med mitt leverne. Skall gå ut och gå i solen och ikväll kommer Lena förbi en sväng.
Jag mår bra här måste jag erkänna och skall försöka att skriva lite oftare än en gång i veckan. Det är bara det att det finns så mycket liv att leva!
Lägger till två bilder som det tog mer eller mindre 30 min att fixa med. I nästa liv skall jag bli mer teknisk. Ta hand om er/ Hasta Luego
tisdag 9 oktober 2007
Spansk skamvrås situation
av någon oförklarlig anledning existerar tydligen skamvrån fortfarande som bestraffning i Spanien. Lit smått fundersam tog jag upp detta med mina vänner från jordens alla hörn och får veta att detta inte bara är vanligt här utan även i Belgien och Kanada. I övrigt är praktikplatsen riktigt bra och läraren, Rita är störtskön efter en och en halv dag bjöd hon med mig till den södra delen av Spanien i helgen för att fira den kommande helgdagen. Juste tänkte jag men var tvungen att säga nej eftersom det krockar med Barcelona.
Planer på att börja med latindans finns hos både mig och Lena men hur detta urartar sig vet jag itne förrens nästa vecka eftersom jag inte kan vara med på upptacktsmötet imorgon. Har nämligen ett stycke spanska kurs att gå till då. Att prata spanska under lektionstid i ett klassrum i Sverige för fem år sen är inte riktigt samma sak som att fungara som pedagog på spanska i verkligheten. Det är en rikig utmaning men mycket lärorik.
Nu skall jag bege mig till Molly´s för att stärka mina naglar och hår med lite öl!
Höres framöver.
Planer på att börja med latindans finns hos både mig och Lena men hur detta urartar sig vet jag itne förrens nästa vecka eftersom jag inte kan vara med på upptacktsmötet imorgon. Har nämligen ett stycke spanska kurs att gå till då. Att prata spanska under lektionstid i ett klassrum i Sverige för fem år sen är inte riktigt samma sak som att fungara som pedagog på spanska i verkligheten. Det är en rikig utmaning men mycket lärorik.
Nu skall jag bege mig till Molly´s för att stärka mina naglar och hår med lite öl!
Höres framöver.
måndag 8 oktober 2007
Per poststrukturalistiskt perspektiv
Det ryktas om att det är en avsaknad av kontinuerlighet på min blogg. Men den skall väl även var autentisk och helt ärligt kan väl alla som känner mig hyfsat skriva under på att jag kanske inte direkt är känd för att vara just kontinuerlig. Nå ja måste väl erkänna att andra saker har fått ta den värdefulla tid som bloggskrivandet egentligen skulle dediceras. Måste dock försvara mig med att nätet dock är ungefär lika kontinuerligt som jag.
Efter en kväll i geléhallonets tecken ( tack bror för ett användbart sätt att utrycka ett sinnestillstånd) begav jag mig i tisdag efter några öl och några Tinto de Verano (rödvin med limedryck) riktigt gott begav jag mig således hem i den ljumma Leonnatten. Insåg att jag trivs här, att livet stämmer med min rytm eller någon annan fin omskrivning om att jag gillar att kliva upp 11 på en tisdag utan att ha dåligt samvete, att en hög ljudnivå inte innebär att man dricker och att man dricker för att umgås inte för att supa. Jo i för sig ibland, läs under torsdagens äventyr.
När så onsdagens klockan 10 möte med koordinatorn närmade sig var jag inte förväntansfull eftersom jag insett att detta är en relativt bortkastad känsla här när jag till viss del på grund av vissa språkliga brister upplever mig som delvis ett litet barn. Men effektivare koordinator får man leta efter eftersom hon redan fixat min praktikplats här och meddelade glatt och snabbt att hon ordnat ett möte med rektorn på Colegio Publico ”La Palomera” vilket förkortas med C.P La Palomera. En förkortning som förmodligen skulle få majoriteten av sveriges barn och ungdomar att fnissa eftersom just denna förkortning står på varenda skola som inte är privatägd här i Spanien.
Så en smula bakis men en skorpa lycklig var jag äntligen på väg någonstans, mot ett hyfsat mål. På grund av de lätt smuliga omständigheterna beslutades det att de skorpiga skulle firas glatt på torsdagen. Dios mio! Nu förstår jag varför de börjar så sent. Kvällen blev lite som en Håkan Hellström sång med betoning på dåliga gatan fram. Först ramlade vi in på ett stycke tapasbar och sen vidare till ett torg där en massa riddare och en hel turnering med hästar samt hela balletten befanns sig. Vidare till fler tapasbarer för att mellanlanda på Divino, (stycke högstadiediskotek 1) där jag fick det stora nöjet att prova rom och cola för första gången, ramlar vidare till Dilliruim (högstadiedisko stycke 2) för att fortsätta i samma stil och dra till med en Whiskey och cola. Jajemän kvällen bara haglade av nya erfarenheter. Om det mot all förmodan var någon från Svealandet som såg mig denna kväll eller om detta är dokumenterat och kommer landa på någon hemsk Internetsida någon gång i framtiden vill jag bara dementerar och säga att ”Nej, det är inte jag som dansar och nej det är inte jag som dansar och nej…” eller så kan jag lika gärna bekänna för och säga att ”Ja för i helvete det är jag som dansar och jag gör det mycket och länge nu för tiden” utan att vara snorpackad.
Japp, den sista kommentaren var faktiskt essentiell.
Jag ber om ursäkt Mammsen och Pappsen ni får helt enkelt blunda för det ni läser.
När så småtimmarna började närma sig och sällskapet insåg att lyckas komma upp klockan sju när klockan är sex kan bli en smula komplicerat. Att dessutom hinna packa och sitta i en bil i 3 timmar efter denna blotta halvtimmes sömn kändes som oöverstigligt. För att inte nämna att vi utan att veta om det ramlat in i Leons festivaldagar (läs Gatufest,Storsjöyra, men med helt andra referensramar) Så gruppen enandes således med nästan majoritet, Slovensk katolsk tjej som enda undantag, att stanna hemma och slicka såren över helgen. Samt att måhända åstadkomma några nya.
Fredagen spenderades därav i Leon där en enorm medeltid och ekologisk marknad tyckes fylla varje liten vindlade gång. (Just det, mamma och pappa, nu kan ni läsa igen för nu är tösen kulturell) Gick gatorna upp och ner spanade på allt från infångade ugglor till plingade mössor och led, men bara en smula av skallebank. Efter att således varit en duktigt kicka bestämdes det av majoriteten att följande kväll skulle spenderas i ett lugnare tempo. Men tyvärr, mor och far, det är bara till att blunda igen. Eller så censurerar jag och säger att kvällen gick i tidigare nämnd kvälls tecken.
Lördagen var därför en smula mer avslagen än fredagen och jag samt Charlotte slöumgicks hela dagen. Sa kontinuerligt till varandra att det var tur att vi stannade hemma så att vi inte missat denna enda helg av fest i Leon (eller hur) Lade även till att det nog skulle dröja ett tag till innan vi gick ut så här igen. (eller hur) Tydligen är det nämligen en ny härlig festival(läs helgdag) redan nästa fredag som ingen i hela Spanien slipper undan. Vilket inte direkt kommer att hjälpa mig eftersom jag förmodligen kommer att befinna mig i Barcelona då.
Lyckades med konststycket att stanna hemma en lördagskväll mest beroende på en avsaknad av en Anna-Karin Gävert som vet var skåpet skall stå och inte räds för en tredagars. Och för att omhänderta de tidigare nämnda såren som bestod av trötthet och skallbank och några extra blåmärken. Lyssnade på en mycket fin hemkokt låtblandning och var nöjd med mitt val.
På söndagen började således mitt nya nyttiga liv, med att jag läste litteratur, var ute och sprang. En upplevelse i sig, hade lika gärna kunnat springa naken så mycket uppmärksamhet får man om man beger sig på en springtur på en söndag om man är 1.Tjej 2. närmare 180 3. inte så spansk 4. en smula ansträngd efter tidigare veckors ickespringning.
Gick till min favorit Heladeria/Conficteria vilket innebär Glass/konfektyr. Avsaknaden av glass är inte betydande för mig eftersom damen av is bakom kassan numera har börjat le mot mig. Lade mig för att somna och insåg att det skulle bli mycket tungt att kliva upp vid sju.
Och ja det var det. Sitter i mitt rum efter den första praktikdagen som blev högt över förväntan, kanske för att jag inte hade några. Insåg idag att skamvrån fortfarande existerar i Spanska skolan om jag nu skall generalisera utifrån en skola och att jag kommer att trivas där. På riktigt dvs. inte i skamvrån.
Nu skall jag, Rosie och Emelie förenas över en kopp te, vilket det här hushållet inte tycks kunna få nog av.
tisdag 2 oktober 2007
Vardaglig vecka väntar
sådär ja!
Äntligen hittat ett rum och lyckats flytta in i det, 8 min från de centralaste delarna av Leon och desstu längre till univeristetet, men vem bryr sig. Detta himmelrike av rosa väggar och fejkade björkfaners interiör är det bästa som finns i boendefronten. dock inte så autentiskt spanskt, mycket av möblerna är faktiskt från fina IKEA och damerna jag bor med från England. Dessa två töser, Rosie och Emiele, som jag snällt döpt om till Paris och Hilton ( av förståeliga skäl) är riktigt trevliga och går att prata med.
Dagen har gått åt att äntligen få tag i min kordinator här i Spanien och förklara att jag verkligen vill börja med min kurs nu eftersom det trots allt var två veckor sen jag anlände. Helt galet! Två veckor av total totalitet. Mycket upp och ner samt tonvis med erfarenhet.
Flyttade in hit i MITT rum i lördags och gick sedan på spansk bio, Härligt att se Cathrine Zeta Jones göra sina utlägg på spanska. Efter det vin och kaffe på Calle Ancha som är en gågata i den äldre delan av staden.
Igår köpte jag täcke och kudde vilket gjorde att sömnen natten till idag var utomordentlig.
Vad att säga mer? Vi svenskar är tydligen lite fördomsfullt kända för följande saker:
Äntligen hittat ett rum och lyckats flytta in i det, 8 min från de centralaste delarna av Leon och desstu längre till univeristetet, men vem bryr sig. Detta himmelrike av rosa väggar och fejkade björkfaners interiör är det bästa som finns i boendefronten. dock inte så autentiskt spanskt, mycket av möblerna är faktiskt från fina IKEA och damerna jag bor med från England. Dessa två töser, Rosie och Emiele, som jag snällt döpt om till Paris och Hilton ( av förståeliga skäl) är riktigt trevliga och går att prata med.
Dagen har gått åt att äntligen få tag i min kordinator här i Spanien och förklara att jag verkligen vill börja med min kurs nu eftersom det trots allt var två veckor sen jag anlände. Helt galet! Två veckor av total totalitet. Mycket upp och ner samt tonvis med erfarenhet.
Flyttade in hit i MITT rum i lördags och gick sedan på spansk bio, Härligt att se Cathrine Zeta Jones göra sina utlägg på spanska. Efter det vin och kaffe på Calle Ancha som är en gågata i den äldre delan av staden.
Igår köpte jag täcke och kudde vilket gjorde att sömnen natten till idag var utomordentlig.
Vad att säga mer? Vi svenskar är tydligen lite fördomsfullt kända för följande saker:
- Blonda, långa och vackra tjejer
- Abba och Roxette
- Wasa knäckebröd (i Österike iallafall)
- IKEA
- H&M
- Vår sexuella frigörelse under 70-talet. (Tack för det, jag var fan inte ens född då)
- Att jultomten tydligen bor i Lapplandia... visste jag faktikst inte om.
kommer hålla er uppdaterad om fler osanningar om vårt vackra hemland dyker upp.
Nu= plugga inför den enorma tentan som stundar och sedan en sväng till Molly Malones förmodligen den minst irländska irländska pub som finns på denna sida av atlanten för att inta tisdagens gratisöl och måhända några till. Får nog hålla mig i skinnet eftersom morgondagen stundar med ett till möte med min kordinator. Känner inte för att både lukta alkohol, se trött ut och inte begripa vad hon säger.
I slutet av veckan planeras det nog en helg i havets tecken vilket innebär en resa på 3 timmar.
Så tills vidare;
Hasta Luego!
onsdag 26 september 2007
överraskad över ö
Här kommer det en uppdatering av det som jag inte lyckades skicka här om dagen, lyckats nästla mig in på en nät där jag kan använda min egen dator!
Apropå var jag befinner mig... Jag skulle nog inte kunna peka ut det på en karta. Igår när jag skulle flytta in så stod vi utanför lägenheten med all packning och så svarar inte killen som har lägenheten. Konstigt tänkte vi men men det hela avrundades med att han sa att vi skulle träffas halv elva istället vilket blev till på fredag eftersom han skulle åka till en annan stad. Sen visdade det sig att han nog ändrat sig och inte ville ha oss där. Så himla konstigt, så inatt spenderade jag natten hemma hos en av de andra Erasmustjejernas fadder. Han är nog för övrigt en spansk version av tönt men en snäll sådan om inte annat. Så här är jag nu, utan rum på hostel och utan rum i lägenhet, idag kommer således gå ut på att leta reda på någonstans att bo, igen =)
Jag håller er uppdaterade.
España Erasmus Entusiastisk
Jasså, då har nästan en hel vecka gott och här sitter jag i Leon på en söndag och försöker att sammanfatta alla de upplevelser, tankar och erfarenheter jag har fått de senaste dagarna. Vilket känns som en rätt så omöjlig uppgift. Det finns nog tre faser skulle man kunna säga. Den första fasen kan vi kalla den ”Spanska”.
Det var tisdag, onsdag och torsdag som jag spenderade med min Padrino och hennes polare. Jag åt frukost vid tolv på ett fik med ett gäng pratglada spanjorer (utan min Padrino), såg på spansk såpa (oherrejävlar), lyssnade på en kör som var rätt så inspirerad av kyrkomusik (ave Maria) gick ut och åt middag vd elva, drack några öl, kollade på en lägenhet… Notera noga att man skulle kunna sätta etiketten ”alla talar spanska” på denna episod. Engelskan är rätt så ickebefintlig vilket på sätt och vis är bra för mig. Så genom mycket kroppsspråk och den befintliga spanskan samt en klick engelska förflöt de dagarna riktigt fint. Nästa episod skulle man kunna namnge ”Det lilla raset”
Det lilla raset var en kort men intensiv period under den 4 timmars långa informationsföreläsning som man skulle kunna sätta etiketten ”alla talar spanska på dialekt och sjukt fort”. Jag förstod plösligt hur måste ha känts för Linnea när hon först kom till Malmö. För jag förstod inte så mycket alls faktiskt. Därav blev det ett mindre ras eftersom det verkade som om inte bara spanjorerna utan alla andra Erasmus utbytesstudenter pratade flytande spanska. Vilket slutligen leder oss till den sista och för tillfället avslutande delen i den här trilogin som vi kan kalla ” Entusiastisk”.
Bredvid mig under den informativa föreläsningen, för somliga och för andra total rotvälska, satt min första nya vän Charlotte från Antwerpen och utanför möttes vi upp av en madam vi namn Lena från Österrike. De pratar också spanska men mycket långsammare och när spanskan tar slut eller när fenomenet Emma-Lina-ser-ut-som-ett-frågetecken sker kan de fylla i med engelska.
Vi gick tillsammans på en guidad tur i Leon som lärde oss alla om vikten av att vänta, vänta och den Spanska tidsuppfattningen, minst 15 minuter efter den tid man säger.
Efter rundvandringen insåg vi att det var fredagskväll och att de således borde firas med en smula utgång, så de tappra tre gick ut för att finna lyckan, och fann öl! I vissa sammanhang och för vissa personer är dessa ord synonyma. Så var det nog i det här fallet och för de inblandande. Efter en trevlig kväll som avslutades måhända en smula för sent för att man skulle lyckas ta sig upp på lördagsmorgon klockan sju. Men lyckades med det gjorde de flesta och tacksamt insåg jag att det var människor i bussen som definitivt hade varit ute längre än oss. Vad är det man säger om skadeglädje nu igen?
V åkte således i en lätt slagen buss till Las Médulas som var ett stort område med rött berg där romarna utvunnit guld. Efter det begav vi oss till Ponferrada, en grannby till Leon, som vi glatt döpte om till ”den döda staden”, här åt vi en halvtaskig lunch serverad av en sur servitör som inte tog emot beställningar, inte serverade maten, och som ignorerade oss när vi ville betala. Att hämta menyn själv, gå in och beställa, vänta på maten och betala tog oss ungefär de 3 timmar som vi hade som fritid i Ponferrada. I för sig gjorde inte det så överdrivet mycket eftersom vi de tre sista minuterna fick möjlighet att köpa den godaste glassen jag ätit på mycket länge.
Avslutningsvis fick vi se och gå runt i en medeltida borg som kändes som en riktigt riddarborg och man förväntade sig nästan att en prinsessa skulle finnas i det översta tornet. Men där fanns bara jag...
Enligt spansk maner ankom vi till Leon vid halv tio och inte sju så efter en snabb shopping av sängkläder, jupp det behövdes, och en ännu snabbare sanering var det dags att trycka i sig några tapas och öl och living la vida loca.
Så efter en riktigt intressant vecka med mycket leverne så firade jag min söndag med att sova till halv två. Vilket var absurt skönt. I kväll vid elva, vilket är en rätt så suspekt tid, skall jag kolla på ett nytt rum i en lägenhet. Nu däremot skall jag ta och förflytta mig och min kroppshydda till en Cafeteria och dricka en kopp café con leche.
Apropå var jag befinner mig... Jag skulle nog inte kunna peka ut det på en karta. Igår när jag skulle flytta in så stod vi utanför lägenheten med all packning och så svarar inte killen som har lägenheten. Konstigt tänkte vi men men det hela avrundades med att han sa att vi skulle träffas halv elva istället vilket blev till på fredag eftersom han skulle åka till en annan stad. Sen visdade det sig att han nog ändrat sig och inte ville ha oss där. Så himla konstigt, så inatt spenderade jag natten hemma hos en av de andra Erasmustjejernas fadder. Han är nog för övrigt en spansk version av tönt men en snäll sådan om inte annat. Så här är jag nu, utan rum på hostel och utan rum i lägenhet, idag kommer således gå ut på att leta reda på någonstans att bo, igen =)
Jag håller er uppdaterade.
España Erasmus Entusiastisk
Jasså, då har nästan en hel vecka gott och här sitter jag i Leon på en söndag och försöker att sammanfatta alla de upplevelser, tankar och erfarenheter jag har fått de senaste dagarna. Vilket känns som en rätt så omöjlig uppgift. Det finns nog tre faser skulle man kunna säga. Den första fasen kan vi kalla den ”Spanska”.
Det var tisdag, onsdag och torsdag som jag spenderade med min Padrino och hennes polare. Jag åt frukost vid tolv på ett fik med ett gäng pratglada spanjorer (utan min Padrino), såg på spansk såpa (oherrejävlar), lyssnade på en kör som var rätt så inspirerad av kyrkomusik (ave Maria) gick ut och åt middag vd elva, drack några öl, kollade på en lägenhet… Notera noga att man skulle kunna sätta etiketten ”alla talar spanska” på denna episod. Engelskan är rätt så ickebefintlig vilket på sätt och vis är bra för mig. Så genom mycket kroppsspråk och den befintliga spanskan samt en klick engelska förflöt de dagarna riktigt fint. Nästa episod skulle man kunna namnge ”Det lilla raset”
Det lilla raset var en kort men intensiv period under den 4 timmars långa informationsföreläsning som man skulle kunna sätta etiketten ”alla talar spanska på dialekt och sjukt fort”. Jag förstod plösligt hur måste ha känts för Linnea när hon först kom till Malmö. För jag förstod inte så mycket alls faktiskt. Därav blev det ett mindre ras eftersom det verkade som om inte bara spanjorerna utan alla andra Erasmus utbytesstudenter pratade flytande spanska. Vilket slutligen leder oss till den sista och för tillfället avslutande delen i den här trilogin som vi kan kalla ” Entusiastisk”.
Bredvid mig under den informativa föreläsningen, för somliga och för andra total rotvälska, satt min första nya vän Charlotte från Antwerpen och utanför möttes vi upp av en madam vi namn Lena från Österrike. De pratar också spanska men mycket långsammare och när spanskan tar slut eller när fenomenet Emma-Lina-ser-ut-som-ett-frågetecken sker kan de fylla i med engelska.
Vi gick tillsammans på en guidad tur i Leon som lärde oss alla om vikten av att vänta, vänta och den Spanska tidsuppfattningen, minst 15 minuter efter den tid man säger.
Efter rundvandringen insåg vi att det var fredagskväll och att de således borde firas med en smula utgång, så de tappra tre gick ut för att finna lyckan, och fann öl! I vissa sammanhang och för vissa personer är dessa ord synonyma. Så var det nog i det här fallet och för de inblandande. Efter en trevlig kväll som avslutades måhända en smula för sent för att man skulle lyckas ta sig upp på lördagsmorgon klockan sju. Men lyckades med det gjorde de flesta och tacksamt insåg jag att det var människor i bussen som definitivt hade varit ute längre än oss. Vad är det man säger om skadeglädje nu igen?
V åkte således i en lätt slagen buss till Las Médulas som var ett stort område med rött berg där romarna utvunnit guld. Efter det begav vi oss till Ponferrada, en grannby till Leon, som vi glatt döpte om till ”den döda staden”, här åt vi en halvtaskig lunch serverad av en sur servitör som inte tog emot beställningar, inte serverade maten, och som ignorerade oss när vi ville betala. Att hämta menyn själv, gå in och beställa, vänta på maten och betala tog oss ungefär de 3 timmar som vi hade som fritid i Ponferrada. I för sig gjorde inte det så överdrivet mycket eftersom vi de tre sista minuterna fick möjlighet att köpa den godaste glassen jag ätit på mycket länge.
Avslutningsvis fick vi se och gå runt i en medeltida borg som kändes som en riktigt riddarborg och man förväntade sig nästan att en prinsessa skulle finnas i det översta tornet. Men där fanns bara jag...
Enligt spansk maner ankom vi till Leon vid halv tio och inte sju så efter en snabb shopping av sängkläder, jupp det behövdes, och en ännu snabbare sanering var det dags att trycka i sig några tapas och öl och living la vida loca.
Så efter en riktigt intressant vecka med mycket leverne så firade jag min söndag med att sova till halv två. Vilket var absurt skönt. I kväll vid elva, vilket är en rätt så suspekt tid, skall jag kolla på ett nytt rum i en lägenhet. Nu däremot skall jag ta och förflytta mig och min kroppshydda till en Cafeteria och dricka en kopp café con leche.
tisdag 25 september 2007
Lacker lagenhet lokaliserad
Wihoo!
Jag har hittat och fatt ett rum i en lagenhet nara bade univeristetet och centrum.Billig som sjutton i ett dubbelrum och jag kan bo dar trots att jag drar tidigare an dem. Sa just i detta nu ska jag forflytta mig ifran hostelet, eller snarare for en kvart sen. Ville bara dela min lycka med er!
Jag har hittat och fatt ett rum i en lagenhet nara bade univeristetet och centrum.Billig som sjutton i ett dubbelrum och jag kan bo dar trots att jag drar tidigare an dem. Sa just i detta nu ska jag forflytta mig ifran hostelet, eller snarare for en kvart sen. Ville bara dela min lycka med er!
söndag 23 september 2007
Fruktansvard felaktig filoverforing
Sjutton! Jag har skrivit ett riktigt langt och fint inlagg pa min egen dator eftersom tiden vid en dator med internet inte ar sa lang. Sen sa visar det sig att USB-porten inte fungerar pa den har datorn. Vad skall man saga, ni far halla tillgodo med det har lilla sa lange sa skall jag sa fort tillfalle ges skicka in mitt fina langa inlagg. Som ocksa innefattar de tre sista bokstaverna i det svenska alfabetet. Nastan sa jag blev en smula irriterad. Jag mar fint och har varit med om mycket skoj! Sa till vi hors igen
Hasta Luego!
Hasta Luego!
onsdag 19 september 2007
Spanskt sprudlande snack!
Slutligen pa plats och maste erkanna att det ar valdigt intressant att befinna sig har. Efter tolv timmars resa landade jag pa Leons flygplats redo att hugga en taxi eller tva med tanke pa min lilla vaska. Da kommer det fram en kort brud med dreads och sager nagot ratt sa obegripligt med ett hyfsat bekant ord i; "ema ", uppenbarligen var det mig hon syftade pa.
Det visade sig slutligen att det inte var min fadder men hennes van och faddern ifraga stod alldeles bakom. De skjutsade mig fran flygplatsen till centrala Leon och det resedencia som jag nu bor i. Det ligger centralt och jag har betalt for att bo i atminstone fyra natter i en harlig gul atmosfar.
Sjukt trott stupade jag i sang efter en fin middag bestaende av brod, brie, yogurth och vatten. Fina grejor!
Imorse motte jag upp med Patricia for att aka till universitetet dar jag har spenderat formiddagen och for tillfallet ar jag hemma hos damen i fraga. Sitter och skriver lite snabbt medans hon styr upp planerna for kvallen. Lutar at ett stycke middag med vanner.
Imorgon skall jag till den internationella enheten for att skriva in mig. I ovrigt har jag ett rum pa gang i en lagenhet som jag kan flytta in i pa lordag. Ska kika pa den ikvall om jag har forstatt allt ratt.
Saker jag visste om Spanien och som jag fatt bekraftat:
*De pratar spanska - och det gar sjukt fort.
*De har skorna pa sig inomhus. Vilket ar tur eftersom:
*De har sa kallt inomhus att man skulle kunna bli sjuk av mindre.
*Men det gor inget for majoriteten roker sa de oroar sig nog inte over vanlig forkylning
Nog med forutfattade meningar for idag sa det var nog allt for tillfallet.
Nu skall vi ivag och dricka kaffe.
(om jag har forstatt det ratt dvs)
Det visade sig slutligen att det inte var min fadder men hennes van och faddern ifraga stod alldeles bakom. De skjutsade mig fran flygplatsen till centrala Leon och det resedencia som jag nu bor i. Det ligger centralt och jag har betalt for att bo i atminstone fyra natter i en harlig gul atmosfar.
Sjukt trott stupade jag i sang efter en fin middag bestaende av brod, brie, yogurth och vatten. Fina grejor!
Imorse motte jag upp med Patricia for att aka till universitetet dar jag har spenderat formiddagen och for tillfallet ar jag hemma hos damen i fraga. Sitter och skriver lite snabbt medans hon styr upp planerna for kvallen. Lutar at ett stycke middag med vanner.
Imorgon skall jag till den internationella enheten for att skriva in mig. I ovrigt har jag ett rum pa gang i en lagenhet som jag kan flytta in i pa lordag. Ska kika pa den ikvall om jag har forstatt allt ratt.
Saker jag visste om Spanien och som jag fatt bekraftat:
*De pratar spanska - och det gar sjukt fort.
*De har skorna pa sig inomhus. Vilket ar tur eftersom:
*De har sa kallt inomhus att man skulle kunna bli sjuk av mindre.
*Men det gor inget for majoriteten roker sa de oroar sig nog inte over vanlig forkylning
Nog med forutfattade meningar for idag sa det var nog allt for tillfallet.
Nu skall vi ivag och dricka kaffe.
(om jag har forstatt det ratt dvs)
torsdag 13 september 2007
Utvecklar underbara underfundigheter
Kanske fullt så kreativ är jag inte idag så att jag kunde få ihop en vettig rubrik. Statusen och min geografiska position är numera Uppsala efter att ha åkt upp till Sundsvall på snabbvisit. Under detta besök hann jag med att träffa några men inte i närheten av alla som jag ville träffa. Hoppas ni har överseende med detta.
Det känns lite som om att man kan börja räkna ner dagar nu och för tillfället är det tre hela dagar tills jag åker, eller så kan man se det som att det är fredag,lördag, söndag, måndag och sen åker jag på tisdagmorgon, 18/9.
Än så länge vet jag inte var jag skall bo, exakt vad jag skall göra och inte riktigt under vilken tisperiod men jag antar att det är en del av den spanska livstilen.. och lämnar man de etnologiska fördommarna så tror jag att det inte beror på något särskilt. Det kommer att bli spännande att se hur saker och ting löser sig för att de kommer göra det tvivlar jag inte en sekund på.
Följande dagar kommer nog att fyllas av mycket vänner och destu mindre "att-göra-listor" vilket känns skönt efter en period med övervägande sistnämda.
Mot oändligheten och vidare.
Det känns lite som om att man kan börja räkna ner dagar nu och för tillfället är det tre hela dagar tills jag åker, eller så kan man se det som att det är fredag,lördag, söndag, måndag och sen åker jag på tisdagmorgon, 18/9.
Än så länge vet jag inte var jag skall bo, exakt vad jag skall göra och inte riktigt under vilken tisperiod men jag antar att det är en del av den spanska livstilen.. och lämnar man de etnologiska fördommarna så tror jag att det inte beror på något särskilt. Det kommer att bli spännande att se hur saker och ting löser sig för att de kommer göra det tvivlar jag inte en sekund på.
Följande dagar kommer nog att fyllas av mycket vänner och destu mindre "att-göra-listor" vilket känns skönt efter en period med övervägande sistnämda.
Mot oändligheten och vidare.
torsdag 6 september 2007
Plockar, packar och planerar.
Gör för tillfället mitt bästa med att få lite ordning på omständigheterna kring resan till Spanien. Detta innebär i sig att jag de senaste dagarna gjort följande saker mer frekvent än i vanliga fall.
* skickat mail
* gjort att göra listor
* ringt runt
* fikat
Den sista punkten har varit extremt viktig för att orka med att göra de övriga tre. Nu har jag i allafall tagit mig i kragen och gjort mig en blogg. Lite efter övriga men vad att göra man är ju från Norrland. Pratat med min Fadder i Spanien igår, Patrica Maiquez Villanueva och hon verkar vara en rekordelig och trevlig tös. Nu skall jag försöka jaga ikapp en datakabel till min fina och nyreparerade mobil.
Skrivs mer närmare avresa!
* skickat mail
* gjort att göra listor
* ringt runt
* fikat
Den sista punkten har varit extremt viktig för att orka med att göra de övriga tre. Nu har jag i allafall tagit mig i kragen och gjort mig en blogg. Lite efter övriga men vad att göra man är ju från Norrland. Pratat med min Fadder i Spanien igår, Patrica Maiquez Villanueva och hon verkar vara en rekordelig och trevlig tös. Nu skall jag försöka jaga ikapp en datakabel till min fina och nyreparerade mobil.
Skrivs mer närmare avresa!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)