magsjuk, mas y menos

magsjuk, livet hade kunnat vara roligare, senaste dygnen har gått åt till att sova. energin finns inte riktigt till ett riktigt inlägg,
Höjdpunkter sen sist:

• Johannes närvaro
• Gothbaren i Madrid som spelar Dia Psalmas "Luft" på orginalspråk dvs svenska
• Johannes närvaro
• Kebaben på Plaza mayor, Kebabcity släng dig i väggen.
• Nyfunnen klubb "Jamaica" och nya vänner i baren
• Mammas obligatoriska sjuksköterskesnack som alltid får en att må bättre eftersom man ändå har möjlighet att ömka lite.

Lågvattensmärken sen sist:

• Mitt försök att lite fint förklara för rumspolarna att jag inte mår något vidare
• Försökte ta mig till praktiken imorse vilket avslutandes med att jag var tvungen att luta mig mot väggarna samtidigt som jag kravlade hem de 500m jag lyckats ta mig.
• Att jag sedan 12.00 igår varit vaken i snitt 5 timmar,
• ingen nyponsoppa

imorgon väntar praktik och sedan portugal, 12 timmar i buss så jag hoppas vid min gud att min mage är ok då, om ork finns så skall jag ge en mer utförlig beskrivning av senaste dagarna men nu skall jag nog sova...

Till er som försöker messa till mitt spanska nummer, de funkar tyvärr inte. Budgetnät med budget refillkort lite som... comviq vilket förövrigt är det enda förtaget som når det spanska nummret. Det går att ringa till det spanska men inte att skicka således. Jag är inte otrevlig som inte svarar utan jag får helt enkelt inte era mess. Skicka till det svenska så svarar jag något trevligt via spanska.

Återse åtrådd Ångströmmare

Imorgon vid den här tiden då är det dags för ett besök från Sverige. Sjukt trevligt. Åker till Madrid vid 17:30 och är framme 21:00. Trevligt må jag säga. Uppdaterar er mer om resan dit och händelser kring det men det får nog ske efter själva resan och helgen. Kan ju alltid fabulerar men det blir nog inte så sanningsenligt.
Dagarna flyter på behagligt här och den här veckan har varit lugnt än så länge. Självvalt eftersom förra veckan inte direkt var synonym med lugn. Äntligen fått det efterlängtade godkännandet från min koordinator här i Spanien på att jag bara behöver ha pratik 3 dagar enligt överenskommelsen så det känns fint, skall lyckas få det på papper och inte bara i mail. Rita tyckte dock att det var tillräckligt för henne så vi har nu bestämt att jag skall vara där måndagar, tisdagar och torsdagar vilket gör det till tre dagar senast jag räknade.
Flamencon går framåt men måste erkänna att övrig träning är avställt för bättre göranden som att dricka te och äta toast eller dricka sangria och äta tapas. Ärligt talat inte provat någon sangria än men några Tinto de verano och öl har nog slunkit ner... samt otaliga tapas och toasts.
Känns underligt men det upplevs som hemma nu, jag trivs och bara är vilket är skönt. Härligt med många nya människor som eftersträvar att umgås med många andra nya människor.
Skall fixa lite nu men vill att ni ska veta att jag mår bra och är tillfredställd med allt det livet har att erbjuda för tillfället.

Hasta Luego!

Conocimiento del medio, Cuando y Christina

I jakt på en bättre bloggerprofil skriver jag en snutt även ikväll så att jag inte gör någon besviken. Dagen har varit normal i spanien mått mätt. Gick upp vid sju, eller snarare kvart över; vilket i för sig inte är så spanskt, åt frukost och promenerade sen till La Palomera som är skolan där jag gör praktik. Började dagen med engelska med 6-åringar vilket i det stora hela går ut på att jag sjunger "the days of the week are seven" samt färger coh alfabet. Efter det promenerade vi glatt vidare till nästa engelska grupp som inte var där, efter en stunds letade och frågade hittat vi dem i aulan där de såg på teater. Helskotta vilken teater det var sen, en enmannashow utan dess like. Må jag säga att damen som spelade hade många röstlägen.
Sen kom den "the big moment" Emma-Lina har biologi eller på spanska, Conocimiento del medio "kunskap om omgivningen". Svårt, utmanade och underbart. Jag fick dem att jobba, fick dem att fråga och kunde nästan svara. Frågan blir självklart hur kan man få dem att lära sig något när du själv inte förstår texten? Mycket planerande, översättande från spanska till engelska till svenska och sen hela vägen tillbaka igen. Stackars elever må jag säga. Imorgon skall de har förhör på det och jag vet inte riktigt om det var mogna för den svenska pedagogiken. Dvs det här med att tänka och jobba självständigt kanske inte rikigt var deras grej. Vi får se, jag vet inte ens om jag lyckas använda rätt ord för att fråga om de förstod. Kändes ändå rätt så lyckat med tanke på omständigheterna.
Dagen på praktiken flöt på och klockan halv två skulle jag på möte med min spanska kordinator för att en gång för alla lösa alla problem och få dem på papper. Halv tre gav jag upp mitt väntade och gick hem för att skriva ett lätt irriterat mail på spanska. Förhoppningsvis ger det resultat imorgon annars tror jag att jag tänker gå tre dagar den här veckan ändå.
Får nämligen besök på torsdag. Riktigt finbesök av en rikigt finkille,Johannes. Kommer att bli bra och ser framemot det.
Kvällen spenderades med att planera morgondagens lektion om fotosyntes, prata lite med mammsen för att sedan springa iväg på flamencon med efterföljande kaffe. Trevlig pratstund med Charlotte,Sandra och Rosie om monarkier. Rosie viste inte rikigt vad drottningen i England hette, vilket är kolungt om man inte är ifrån England dvs, Queen Elisabeth, roligast av allt är att de tydligen kallar henne Christina här. Undrar sa en flundra vad knugen kallas?
Nu skall jag fixa lite till med min lektion, plugga lite spanska duscha och sova!

Tell me when will you be mine, Cuando cuando cuando? Dumma sång, ut ur mitt huvud!

Barcelona, barer y bailar

Japp, jag är verkligen världens sämsta bloggare. Jag skyller på att det finns så mycket andra intressanta saker att göra än att sitta framför datorn. Måste ju ha något att berätta om när jag kommer hem också.
Saker som har hänt sen senast mer eller mindre:
Flamenco: Sjukt kul men också sjukt svårt. Tar lektioner två gånger i veckan på ett ställe som jag tror heter ”Rumballet”. Problemet är att allt vad instruktören gör ser så graciöst och snyggt ut medan en annan är stel på helt fel sätt. Men som sagt kul är det.
Barcelona: Smutsigt, vackert, färgglatt och levande. Fick uppleva mitt första bad i Medelhavet sen Cypern och gissa om det kändes underligt att bada i mitten av oktober. Vi lämnade Leon klockan 23:45 förra torsdagskvällen för att åka 10 timmar i en mysig buss med det passade namnet Franco! Fina grejor i Spanien, lite som att åka en buss i Tysklands som det står Adolf på eller?
Efter tre timmar när stämningen i bussen äntligen övergått från konfirmationsfnitter till lätta snarkningar (snarka på spanska är förresten Rounkar, sjukt rolig incident kring detta) så stannar bussfan mitt ute i ingenstans med en sjaskig vägkrog som Cohen förmodligen skulle kunnat skrivit en låt om. Dock inte en munter en, med en sliten uttråkad servitris som inte alls blev lyckligare i sitt liv av att 45 personer som inte heller är något vidare muntra efter att ha blivit uppväckta ramlar in. En timme senare hade Busschaffisen tagit sin obligatoriska och enligt lag skrivna paus. Tillbaka in i bussen och framme i Barcelona efter ytterligare ett stopp klockan 10 på morgonen. Redig träsmak i rumpan kan jag säga.
Barcelona i sig var en intressant stad och det schema som skulle gälla för resan stämde nog ingen stans. Efter som jag åkte själv utan mitt ”gäng” spetsade jag öronen ordentligt för att förstå vilka tider det var som egentligen gällde.
Det var skönt att åka utan tryggheten i personer man redan känner eftersom det gjorde att jag träffade många nya människor som jag hängde med. Fredag gick åt till att flanera i de gotiska området och kolla in kyrkor, Santa Maria del Mar samt senare en av Gaudís Casa Milá. Efter det begav några av oss, vi som var less på att ledas runt som får till en park som var mycket vacker o rogivande. Samt senare till en fest som inte var vacker och rogivande. Jupp, de har leken ”jag –har- aldrig” i Spanien också, det du Ak var en helt nygammal upplevelse. Jag och 13 spanjorer samt en Japan och en blyg brud från Australiens vidder. Intressant att få frågorna översatta till engelska, lärt mig många oanständigheter på spanska och på något sätt låter det alltid vackrare än på svenska.
På lördagen hade jag vissa problem att ta mig upp till den mellan mig och blyga australiensiskan, Leanne, bestämda frukosttiden 9.00. Men upp lyckades jag ta mig och dagen gick ut på; en av Gaudis parker tyckte att snubben började bli lite överskattad vid det laget.

Kan ha något att göra med bristen på sömn men vi strosade runt på vårt hörn och hittade ett

ockuperat hus med texten “Why do they call it Tourist Season when we’re not aloud to shout them”
Efter parken begav vi oss i samlade tropp till Sagria Familla för lite hederlig fårturism. Vad skall man säga hela bygganden är ju inplastad och renoveringsobjekt och dagen till ära var trapporna stängda så vi kunde inte ta oss upp till andra ”våningen” eftersom kön till hissarna var 3 timmar lång. Jag och Leanne struntade dock i fårskocken igen, kollade det vi tyckte var intressant, tog oss tillbaka in till staden och lade oss på playan.

Lördagskvällen spenderade jag med ett amerikanskt par som heter Greta och Jason, vi hade en riktigt trevlig kväll som blev till morgon.
Lämnade Barcelona vid två och kom hem till Leon vid tolvsnåret på natten efter en mycket givande resa. Glad över att jag åkte och att jag gjorde det utan den närmaste fårskocken.
Resten av veckan ,måndag till onsdag, spenderades med att skriva hemtenta vilket i sig betydde att jag var ”sjuk” från praktiken. Har haft en smula problem med att få fram att jag bara behöver var där tre dagar i veckan till min koordinator i Spanien och samtidigt haft problem med att överhuvudtaget få tag i min koordinator i Sverige. Därav bestämde jag och min lärare sig för att jag skulle vara ”sjuk” och stanna hemma för att skriva tentan. Ingen aning om hur det gick men jag får veta innan den 7 november vilket i sig känns betryggande. Onsdagskvällen spenderade jag efter inskickad tenta med Flamenco och sedan film med brudarna i lägenheten.
Tordagen gick jag till skolan där jag har praktik och sedan ut för en öl eller två med Greta och Jason samt en fransk kille som jag inte riktigt kommer ihåg namnet på. Lena och Petra, 2 av de närmaste i fårskocken, dök upp för att hänga ett tag och med sig hade de en kille som gjort varit på utbyte i Härnösand. jag är så lycklig över att jag hamnat i Leon och inte där.
I fredags var jag på middag hos min lärare, Rita, för att fira hennes födelsedag. Rita är 26 år och har jobbat som lärare i fem, varit på utbyte i både Kanada och England och pratar mestadels bara spanska med mig. Det är bara när jag verkligen inte fattar som hon lägger in engelska meningar. Middagen var mycket spansk och mycket trevlig fram tills att en tequilaflaska halades fram. Nej mamma, det blev inte som i somras vilket oroade mig utan vi tog var sin och sedan var det nog. Rekorderlig tös den där Rita.
Igår var jag på grönsaksmarknad och hängde med Lena och Sandra från Kanada. Hon lyser mer än en sol och har en utstrålning som heter duga. Hon har nu även ett ex hemma i Kanada vilket kanske inte direkt gjort henne så lycklig men vi pratar mycket om det på, spansk-engelska med lite franska i och vi har gemensamt kommit överens om att kalla honom för Midget och förneka hans existens.
Ute med Greta och Jason på lördag kväll och mötte två Marockanska bröder som flyttat till Spanien för 1 år sen ,den ena, och 5 månader sen, den andra. Vi låg väl på ungefär samma nivå i spanskan och begav oss till ett ställe som var, hm, multikulturellt och soft.

Efter att ha kommit hem vid sexsnåret har jag nu sovit ut för första gången sen innan Barcelona och känner mig mycket tillfreds med mitt leverne. Skall gå ut och gå i solen och ikväll kommer Lena förbi en sväng.
Jag mår bra här måste jag erkänna och skall försöka att skriva lite oftare än en gång i veckan. Det är bara det att det finns så mycket liv att leva!
Lägger till två bilder som det tog mer eller mindre 30 min att fixa med. I nästa liv skall jag bli mer teknisk. Ta hand om er/ Hasta Luego

Spansk skamvrås situation

av någon oförklarlig anledning existerar tydligen skamvrån fortfarande som bestraffning i Spanien. Lit smått fundersam tog jag upp detta med mina vänner från jordens alla hörn och får veta att detta inte bara är vanligt här utan även i Belgien och Kanada. I övrigt är praktikplatsen riktigt bra och läraren, Rita är störtskön efter en och en halv dag bjöd hon med mig till den södra delen av Spanien i helgen för att fira den kommande helgdagen. Juste tänkte jag men var tvungen att säga nej eftersom det krockar med Barcelona.
Planer på att börja med latindans finns hos både mig och Lena men hur detta urartar sig vet jag itne förrens nästa vecka eftersom jag inte kan vara med på upptacktsmötet imorgon. Har nämligen ett stycke spanska kurs att gå till då. Att prata spanska under lektionstid i ett klassrum i Sverige för fem år sen är inte riktigt samma sak som att fungara som pedagog på spanska i verkligheten. Det är en rikig utmaning men mycket lärorik.

Nu skall jag bege mig till Molly´s för att stärka mina naglar och hår med lite öl!

Höres framöver.

Per poststrukturalistiskt perspektiv

Det ryktas om att det är en avsaknad av kontinuerlighet på min blogg. Men den skall väl även var autentisk och helt ärligt kan väl alla som känner mig hyfsat skriva under på att jag kanske inte direkt är känd för att vara just kontinuerlig. Nå ja måste väl erkänna att andra saker har fått ta den värdefulla tid som bloggskrivandet egentligen skulle dediceras. Måste dock försvara mig med att nätet dock är ungefär lika kontinuerligt som jag.

Efter en kväll i geléhallonets tecken ( tack bror för ett användbart sätt att utrycka ett sinnestillstånd) begav jag mig i tisdag efter några öl och några Tinto de Verano (rödvin med limedryck) riktigt gott begav jag mig således hem i den ljumma Leonnatten. Insåg att jag trivs här, att livet stämmer med min rytm eller någon annan fin omskrivning om att jag gillar att kliva upp 11 på en tisdag utan att ha dåligt samvete, att en hög ljudnivå inte innebär att man dricker och att man dricker för att umgås inte för att supa. Jo i för sig ibland, läs under torsdagens äventyr.

När så onsdagens klockan 10 möte med koordinatorn närmade sig var jag inte förväntansfull eftersom jag insett att detta är en relativt bortkastad känsla här när jag till viss del på grund av vissa språkliga brister upplever mig som delvis ett litet barn. Men effektivare koordinator får man leta efter eftersom hon redan fixat min praktikplats här och meddelade glatt och snabbt att hon ordnat ett möte med rektorn på Colegio Publico ”La Palomera” vilket förkortas med C.P La Palomera. En förkortning som förmodligen skulle få majoriteten av sveriges barn och ungdomar att fnissa eftersom just denna förkortning står på varenda skola som inte är privatägd här i Spanien.

Så en smula bakis men en skorpa lycklig var jag äntligen på väg någonstans, mot ett hyfsat mål. På grund av de lätt smuliga omständigheterna beslutades det att de skorpiga skulle firas glatt på torsdagen. Dios mio! Nu förstår jag varför de börjar så sent. Kvällen blev lite som en Håkan Hellström sång med betoning på dåliga gatan fram. Först ramlade vi in på ett stycke tapasbar och sen vidare till ett torg där en massa riddare och en hel turnering med hästar samt hela balletten befanns sig. Vidare till fler tapasbarer för att mellanlanda på Divino, (stycke högstadiediskotek 1) där jag fick det stora nöjet att prova rom och cola för första gången, ramlar vidare till Dilliruim (högstadiedisko stycke 2) för att fortsätta i samma stil och dra till med en Whiskey och cola. Jajemän kvällen bara haglade av nya erfarenheter. Om det mot all förmodan var någon från Svealandet som såg mig denna kväll eller om detta är dokumenterat och kommer landa på någon hemsk Internetsida någon gång i framtiden vill jag bara dementerar och säga att ”Nej, det är inte jag som dansar och nej det är inte jag som dansar och nej…” eller så kan jag lika gärna bekänna för och säga att ”Ja för i helvete det är jag som dansar och jag gör det mycket och länge nu för tiden” utan att vara snorpackad.
Japp, den sista kommentaren var faktiskt essentiell.
Jag ber om ursäkt Mammsen och Pappsen ni får helt enkelt blunda för det ni läser.

När så småtimmarna började närma sig och sällskapet insåg att lyckas komma upp klockan sju när klockan är sex kan bli en smula komplicerat. Att dessutom hinna packa och sitta i en bil i 3 timmar efter denna blotta halvtimmes sömn kändes som oöverstigligt. För att inte nämna att vi utan att veta om det ramlat in i Leons festivaldagar (läs Gatufest,Storsjöyra, men med helt andra referensramar) Så gruppen enandes således med nästan majoritet, Slovensk katolsk tjej som enda undantag, att stanna hemma och slicka såren över helgen. Samt att måhända åstadkomma några nya.

Fredagen spenderades därav i Leon där en enorm medeltid och ekologisk marknad tyckes fylla varje liten vindlade gång. (Just det, mamma och pappa, nu kan ni läsa igen för nu är tösen kulturell) Gick gatorna upp och ner spanade på allt från infångade ugglor till plingade mössor och led, men bara en smula av skallebank. Efter att således varit en duktigt kicka bestämdes det av majoriteten att följande kväll skulle spenderas i ett lugnare tempo. Men tyvärr, mor och far, det är bara till att blunda igen. Eller så censurerar jag och säger att kvällen gick i tidigare nämnd kvälls tecken.

Lördagen var därför en smula mer avslagen än fredagen och jag samt Charlotte slöumgicks hela dagen. Sa kontinuerligt till varandra att det var tur att vi stannade hemma så att vi inte missat denna enda helg av fest i Leon (eller hur) Lade även till att det nog skulle dröja ett tag till innan vi gick ut så här igen. (eller hur) Tydligen är det nämligen en ny härlig festival(läs helgdag) redan nästa fredag som ingen i hela Spanien slipper undan. Vilket inte direkt kommer att hjälpa mig eftersom jag förmodligen kommer att befinna mig i Barcelona då.

Lyckades med konststycket att stanna hemma en lördagskväll mest beroende på en avsaknad av en Anna-Karin Gävert som vet var skåpet skall stå och inte räds för en tredagars. Och för att omhänderta de tidigare nämnda såren som bestod av trötthet och skallbank och några extra blåmärken. Lyssnade på en mycket fin hemkokt låtblandning och var nöjd med mitt val.

På söndagen började således mitt nya nyttiga liv, med att jag läste litteratur, var ute och sprang. En upplevelse i sig, hade lika gärna kunnat springa naken så mycket uppmärksamhet får man om man beger sig på en springtur på en söndag om man är 1.Tjej 2. närmare 180 3. inte så spansk 4. en smula ansträngd efter tidigare veckors ickespringning.
Gick till min favorit Heladeria/Conficteria vilket innebär Glass/konfektyr. Avsaknaden av glass är inte betydande för mig eftersom damen av is bakom kassan numera har börjat le mot mig. Lade mig för att somna och insåg att det skulle bli mycket tungt att kliva upp vid sju.
Och ja det var det. Sitter i mitt rum efter den första praktikdagen som blev högt över förväntan, kanske för att jag inte hade några. Insåg idag att skamvrån fortfarande existerar i Spanska skolan om jag nu skall generalisera utifrån en skola och att jag kommer att trivas där. På riktigt dvs. inte i skamvrån.
Nu skall jag, Rosie och Emelie förenas över en kopp te, vilket det här hushållet inte tycks kunna få nog av.

Vardaglig vecka väntar

sådär ja!
Äntligen hittat ett rum och lyckats flytta in i det, 8 min från de centralaste delarna av Leon och desstu längre till univeristetet, men vem bryr sig. Detta himmelrike av rosa väggar och fejkade björkfaners interiör är det bästa som finns i boendefronten. dock inte så autentiskt spanskt, mycket av möblerna är faktiskt från fina IKEA och damerna jag bor med från England. Dessa två töser, Rosie och Emiele, som jag snällt döpt om till Paris och Hilton ( av förståeliga skäl) är riktigt trevliga och går att prata med.
Dagen har gått åt att äntligen få tag i min kordinator här i Spanien och förklara att jag verkligen vill börja med min kurs nu eftersom det trots allt var två veckor sen jag anlände. Helt galet! Två veckor av total totalitet. Mycket upp och ner samt tonvis med erfarenhet.
Flyttade in hit i MITT rum i lördags och gick sedan på spansk bio, Härligt att se Cathrine Zeta Jones göra sina utlägg på spanska. Efter det vin och kaffe på Calle Ancha som är en gågata i den äldre delan av staden.
Igår köpte jag täcke och kudde vilket gjorde att sömnen natten till idag var utomordentlig.
Vad att säga mer? Vi svenskar är tydligen lite fördomsfullt kända för följande saker:

• Blonda, långa och vackra tjejer
• Abba och Roxette
• Wasa knäckebröd (i Österike iallafall)
• IKEA
• H&M
• Vår sexuella frigörelse under 70-talet. (Tack för det, jag var fan inte ens född då)
• Att jultomten tydligen bor i Lapplandia... visste jag faktikst inte om.

kommer hålla er uppdaterad om fler osanningar om vårt vackra hemland dyker upp.

Nu= plugga inför den enorma tentan som stundar och sedan en sväng till Molly Malones förmodligen den minst irländska irländska pub som finns på denna sida av atlanten för att inta tisdagens gratisöl och måhända några till. Får nog hålla mig i skinnet eftersom morgondagen stundar med ett till möte med min kordinator. Känner inte för att både lukta alkohol, se trött ut och inte begripa vad hon säger.

I slutet av veckan planeras det nog en helg i havets tecken vilket innebär en resa på 3 timmar.

Så tills vidare;

Hasta Luego!