Vad har hänt sen sist kanske ni funderar på, eller inte i vilket fall skall jag upplysa de intresserade.
Igår hade vi en internationell middag hemma hos oss som innehöll rätter från England, Österike, Slovenien och Beligien. För att inte glömma den extraordinära Smörgåstårtan från Sverige som fick namnet SandwishCake. Första gången jag lyckades koka ihop denna nationalrätt men också första gången jag provat. Riktigt kalasfin blev den och dessutom god. Tror jag är bättre på att laga svensk mat när jag är borta än när jag är hemma. På vägen tillmataffären blev jag stoppad av en snubbe i fyrtioårsåldern som hade flipflop och strumpor och som undrade vart närmaste mataffär låg. Tänkte att det kunde ju inte skada att han slog följe med mig till mataffären. vi småpratade lite och han verkade ha en skön livstil. Han bestämde sig en dag för att han ville gå och lämnade sin lägenhet i Madrid med en ryggäck på ryggen. Nu hade han gått därifrån och hit och funderade på vart han skulle bege sig härnäst.
Idag är det Charlottes födelsedag och jag laddar lite lätt i mitt rum för detta event. Småförkyld sedan igår men ett par öl kan ju alltid lösa upp en sådan åkomma. För att fira damen i fråga käkade vi också Kebab på favoritstället på Plaza mayor men eftersom vi var så många fick vi praktiskt taget hela resturangen att byta platser och erbjuda stolar. Petra kan när hon vill om man säger så hon rådfrågade även resturangägarna var man kunde få tag i en "ZipZip" dvs en bultsax till sin cykel som hon av misstag brutit av nyckeln i låset på. De blev nog en smula förnärmade eftersom de minsann inte hade några sånna varor under disken.
Skall iväg och inhandla en liten tårta till damen tror jag och sen uppdaterar jag er om hur kvällen ifråga artade sig. De vill tydligen spela ölspelet igen, det är även kallat det Svenska dryckesspelet nu.
Jag och Rita skrev under mina betyg som hon har evaluerat mig på och som jag översatt. jag har till min lycka fått toppbetyg. Håller tummarna för att dokumentet det kommer att fungera i Sverige också. Eleverna är underbara för tillfället och min förmåga att kommunicera har förbättrats märkbart. Skoj när man ser förändringen och kommer nog att sakna den här tiden när jag är hemma.
Hemma? Har massor att komma hem till och ändå, inget. Alla mina saker ligger i lådor på olika ställen i landet hos de personer som jag ser som hemma nu. Skall bli skönt att skaffa mig en riktig boplats efter mer eller mindre 8 måndader i en resväska. Samtidigt trivs jag bra här, tycker om att bo här och gillar mina vänner. På lördag har jag mitt avskedsparty och imorgon flyttar Charlotte in till mig och Rose. Det kommer att bli en bra sista vecka.
Anledningen till frånvaro av blogginlägg är för att det som sagt är min sista tid här och att jag vill njuta till fullo av den och inte som min engelska rumskamrat Emelie som drar hem imorgon som spenderat sin tid i Spanien i lägenheten. En annan anledning är för att jag har haft finbesök, jag och mamma har spenderat helgen fram till onsdag morgon tillsammans i Leon. Lite turism, lite shopping, lite öl och vin och mycket mat.Kommer att klara av den norrländska kylan nu! skall bara komma på vart min vinterjacka är... eller snarare hos vem? och om någon har sett mina vinterskor, skicka iväg ett mess är ni snäll! Mammas besök var riktigt trevligt faktiskt och vi betedde oss som vi var på samma nivå ungefär, om det betyder att jag är 53 eller hon 22 eller om vi möts på mitten vet jag inte men bra var det.
Nu ska jag köpa tårta och lägga på lite mer vinterhull samt leta snöskor tills hemgången!
torsdag 29 november 2007
tisdag 20 november 2007
Vale, Vamos Venga
Efter en lång dag med mycket att göra har beslutet tagits att gå ut. Dagen började redan igår natt med att jag inte riktigt kunde sova vilket gjorde att jag försov mig en smula imorse och vaknade 8 min innan bussen går. Ett kvick rusch hit och en kvickare spurt dit och jag hann med nöd och näppe med bussen som ledde mig till en snabb cortado på mitt favoritmorgon hak, där mannen som serverar den utifrån mina röda trötta ögon kunde se att jag var i desperat behov av en kaffe. drack den och lubbade vidare till praktiken, pratade betygsystem med lärare, en rektor som pratade om Wasa och hade en hel engelsklektion utan att känna mig vilse.
Vidare för lunch med damerna på universitetet och en lång kaffe och vad har hänt i ditt liv med Sandra som kom hem igårnatt. Vidare in till staden och spenderade 3 timmar själv på ett museum, mycket rogivade, hem och äta samt hänga med damerna. En springtur senare och några påtryckningar har beslutet fattas att träffas tolv vid "the cat" hmm, katedralen dvs. Lite småseg men mexikanarna firar tydligen något speciellt den 20/11. Kan inte vara Francos dödsdag trots att det var 30 år sen den lilla fascisten ramlade av pinn idag om jag inte minns fel.
Vad sjutton firar de, var det idag nån galen mexikanare uppfann tequilan, tvi vale för den
Vale, måste rusa nu.
Spanjorernas mest använda ord:
Vale. Vamos. Venga
Vidare för lunch med damerna på universitetet och en lång kaffe och vad har hänt i ditt liv med Sandra som kom hem igårnatt. Vidare in till staden och spenderade 3 timmar själv på ett museum, mycket rogivade, hem och äta samt hänga med damerna. En springtur senare och några påtryckningar har beslutet fattas att träffas tolv vid "the cat" hmm, katedralen dvs. Lite småseg men mexikanarna firar tydligen något speciellt den 20/11. Kan inte vara Francos dödsdag trots att det var 30 år sen den lilla fascisten ramlade av pinn idag om jag inte minns fel.
Vad sjutton firar de, var det idag nån galen mexikanare uppfann tequilan, tvi vale för den
Vale, måste rusa nu.
Spanjorernas mest använda ord:
Vale. Vamos. Venga
fredag 16 november 2007
Glass, galet och Greta
Efter en rätt så upptagen vecka känns det som om jag glömt bort hur man pratar svenska, drog till med både spanska och engelska ord när jag pratade med min kära mor häromdagen. Det visade sig att hon har tagit sig tid och hon kommer för att besöka mig nästa fredag vilket känns riktigt bra. Hon kommer nog att dyka upp någon gång på kvällen. Antar att jag borde börja tänka på hur jag skall underhålla henne. Förmodligen inte med de aktiviteter jag har haft för denna vecka. Med anledning av dessa har jag gjort ett medvetet val att stanna hemma ikväll med mjukisbyxorna på, ska kolla på film med mina rumspolare och äta Ben and Jerrys. Det skall tydligen vara den godaste glassen på den här sidan av världen trots att den härstammar mer från Greta och Jason sida av Atlanten.
Insåg idag att det bara är tre veckor kvar tills jag åker hem vilket gjorde mig en smula melankolisk. Så jag tog mig en lång promenad med solglasögon, led fortfarande av gårdagen, och min mp3 som enda sällskap. Hamnade en bit utanförstan där de håller på att bygga nya bostäder och mitt upp i ett sällskap på 12 spanska byggarbetare. Intressant må jag säga. Uppmärksamhet var förnamnet. Det finns tydligen ett spanskt ord för detta fenomen av meningslöst stirrande som tycks förekomma oftare här än hemma men jag har för tillfället glömt det. Det stör mig inte så mycket faktiskt men två av de tre engelska flickorna, en av dem jag bor med, kommer att dra hem mycket på grund av det. De trivs inte alls här och ser ganska negativt på allt och alla. Deras koordinator flög hit från England för att hjälpa dem och de klagade mest på henne om jag skall vara ärlig.
I tisdags gick jag, Charlotte och Rose, den andra engelska tjejen jag bor med, på bio och såg Babel vilket var rätt så deprimerade. Så deprimerade att vi var tvungen att gå hem till oss och spela lite spel samt dricka rödvin. Vilket i sig utvecklades till ett regelrätt ölspel med vin. Detta tilldrag ledde i sin tur till att vi gick ut på stadens gator vid tolvsnåret. En riktigt rolig kväll med mycket värme. Jag och Rosie avslutade kvällen med att göra toast med fetaost, tomat och oregano, vilket fick henne utbrista, ”oh it’s smeels like pizza, oh it’s taste like pizza, oh I like pizza”. Kanske var jag lite väl duktigt på ölspelet för glad i hågen var mina damer.
Igår var jag ute för tapas med Greta och Jason vilket gjorde att vi styrde våra steg till den tidigare besökta Salsabaren, jupp jag har förödmjukat mig själv på dansgolvet ännu en gång.
Nu vankas det hemma mys så till nästa gång ha det så fint!
Insåg idag att det bara är tre veckor kvar tills jag åker hem vilket gjorde mig en smula melankolisk. Så jag tog mig en lång promenad med solglasögon, led fortfarande av gårdagen, och min mp3 som enda sällskap. Hamnade en bit utanförstan där de håller på att bygga nya bostäder och mitt upp i ett sällskap på 12 spanska byggarbetare. Intressant må jag säga. Uppmärksamhet var förnamnet. Det finns tydligen ett spanskt ord för detta fenomen av meningslöst stirrande som tycks förekomma oftare här än hemma men jag har för tillfället glömt det. Det stör mig inte så mycket faktiskt men två av de tre engelska flickorna, en av dem jag bor med, kommer att dra hem mycket på grund av det. De trivs inte alls här och ser ganska negativt på allt och alla. Deras koordinator flög hit från England för att hjälpa dem och de klagade mest på henne om jag skall vara ärlig.
I tisdags gick jag, Charlotte och Rose, den andra engelska tjejen jag bor med, på bio och såg Babel vilket var rätt så deprimerade. Så deprimerade att vi var tvungen att gå hem till oss och spela lite spel samt dricka rödvin. Vilket i sig utvecklades till ett regelrätt ölspel med vin. Detta tilldrag ledde i sin tur till att vi gick ut på stadens gator vid tolvsnåret. En riktigt rolig kväll med mycket värme. Jag och Rosie avslutade kvällen med att göra toast med fetaost, tomat och oregano, vilket fick henne utbrista, ”oh it’s smeels like pizza, oh it’s taste like pizza, oh I like pizza”. Kanske var jag lite väl duktigt på ölspelet för glad i hågen var mina damer.
Igår var jag ute för tapas med Greta och Jason vilket gjorde att vi styrde våra steg till den tidigare besökta Salsabaren, jupp jag har förödmjukat mig själv på dansgolvet ännu en gång.
Nu vankas det hemma mys så till nästa gång ha det så fint!
måndag 12 november 2007
Blund, Basketball och Bröl
Sen natt eller tidig morgon och den där John Blund behagar inte dyka upp. Funderar på att klä mig i något intressantare än min pyjamas så kanske herrn ifråga finner mitt rum mer besöksvänligt.
Idag har jag varit med mina elever och haft en fin dag på praktiken. Börjar fästa mig vid dem nu vilket känns bra. De verkar också ha lärt känna mig hyfsat och idag frågade de mig om vad Basketball är på svenska. Jag förklarade att det var ungefär samma sak med att vi uttalar det olika ”Basket” och kände att min handledare lite diskret försökte få min uppmärksamhet. Tydligen hade nämligen idrottsläraren sagt att golf betydde basket på svenska. Vilket inte riktigt är rätt så vitt jag vet men hon tyckte att det var bäst om jag höll med, för att inte skada hans auktoritet, så jag vände kappan efter vinden och ljög det lilla livet+ övriga i klassen rakt upp i ansiktet. Inte något jag var något vidare sugen på eftersom jag tycker att är man så dum så man försöker lära en klass men en svensk lärare i svenska ord får man fan skylla sig själv. Speciellt om man inte har en aning om vad man pratar om.
Eftermiddagen spenderades med att leta efter en blankett på CSN sida och dona med massa måste göra saker. Mamma ringde och sa att hon kanske dyker upp något i slutet av månaden.
Vidare till Flamencon och sedan kaffemys med brudarna. Jag och Charlotte gick vidare och tog ett glas rött, diskuterade lingvistik och barn, politik och fobier. Mer eller mindre det mesta man kan prata om.
Hösten har verkligen ramlat in ordenligt nu men det är fortfarande varmt på dagen, 15-20 grader. Hörde att det snöat hemma, stackare.
Igår var jag på en markand och drack kaffe med Rose. Gick på en riktigt lång promenad och funderade på skillnader. I levnadsstilar, personligheter, relationer, länder, vanor, livsmål m.m.
Har en fullbokad vecka framför mig vilket faktiskt känns skönt, skall se på fotboll, hänga med Greta, se på bio, ha spanska lektioner, praktik, flamenco, åka till Astorrga och mycket annat gott och blandat.
Provade vin och kollade in en vingård i lördags vilket jag rekommenderar varmt för alla er som är i södra Europa. Annars dricks det mer vin än vad det kollas på. Imorgon skall jag med klassen till ett renhållningsverk. Ska bli skoj att se hur det får vattnet här att smaka värre än det i Uppsala.
Skall hoppa i en Negligé , göra något norrländskt älgbrunstigt ljud och se om jag lyckas locka hit den där Johnnyboy.
Brööööööööööööl?
fredag 9 november 2007
Förflutet, framtid förhoppningar
Regnig vardag i Leon, hösten rullade således slutligen in även här. Sitter framför datorn och letar resor till min kära mor. Lite på nålar väntades på tenta resultat som förmodligen skall ramla in idag. Lite geléhallons känsla och skall till att gå ut snart. Skiter om det regnar vill se något nytt idag också. Har som mål att prova något nytt varje dag. Det funkar fint faktiskt även om de nya sakerna inte alltid är stora och världsförändrande. Igår hängde jag med Sandra efter praktiken. Vi promenerade runt i staden och avslutande rundturen med ett glas rött på en av otaliga fik. Mysigt och det känns som om jag verkligen träffat en vän men samma värderingar. Hon drog till Marocko idag och skall vara borta i två veckor. Lite snöpligt känns det som, insåg igår att det inte är så lång tid kvar tills jag återkommer till snöiga Sverige. Det får mig att känna mig… gelé. Antar att lyssna på OK computer och spendera en halv dag i rummet eller pratades/tröstandes en ledsen och deprimerad engelsk tjej som bestämt sig för att åka härifrån istället för att stanna det år som hon skulle stanna här. Pratat förflutet och framtid med henne och började fundera själv.
Kanske inte det mest upplyftande blogginlägget hittills men även solen i Spanien har sina fläckar. =) Ska gå ut nu och leva i det som finns här och nu. Det är trots allt det bästa man kan göra. Så tills nästa gång, ta hand om er
Kanske inte det mest upplyftande blogginlägget hittills men även solen i Spanien har sina fläckar. =) Ska gå ut nu och leva i det som finns här och nu. Det är trots allt det bästa man kan göra. Så tills nästa gång, ta hand om er
torsdag 8 november 2007
Portugal, Porto, Pelicula,
Efter några dagars filning så skickar jag slutligen en uppdatering om resan till portugal.
Sen jag kom hem har jag varit på bio, kollat på Moulin Rouge, haft praktik och bara njutit av att vara hemma igen.
Det verkar som om jag alltid startar mina 10 timmars resor i buss med att vara sjuk så mindre fräsch begav jag mig till Santa Domingo för att spendera påföljande natt i en buss.
Resan ner var dock rätt så smärtfri och vi anlände till Lissabon vid 10:00 snåret följande morgon. I motsats till Barcelona fick vi bo så lyxigt som på hotell och jag, Lena och Charlotte snubblade in i vår fina boning för att tjuvsova en halvtimme i sängen. Vidare ut på Lissabons gator för att gå en av de sämsta guidade turer jag har gåt någon gång. Den avslutandes med att vi står utanför en häftig medeltidsborg uppe på en av stadens kullar utan att kunna/få gå in i den eftersom sällskapet var för stort och kön alldeles för lång. organisatörernas lösning på alla problem under denna resa tycktes dock vara Tiempo Libre vilket innebar att vi fick möjlighet att göra vad vi ville. Jag och brudarna slog oss således ner på en fin uteservering och drack en kanna Sangria. Fina grejor och den första jag har druckit sen jag kom ner till dessa sydliga bredgrader. Flanering i staden och sen en intressant hemgång med Charlotte i de mer dekadenta områdena i Lissabon. Fyra knarkparker senare, ett mindre påhopp av en tiggarbrud och en Charlotte som inte längre förlitade sig på min kartläsning kom vi tillbaka till hotellet. Till mitt försvar visste jag var jag var hela tiden. Det var bara det att det tog bra mycket längre tid att gå sträckan än vad vi trodde. Följande dag, fredagen, tog vi oss således lyxen att prova på Lissabons tunnelbanesystem, hehe, 4 linjer och inte var de långa. Madrids, Paris, Londons, New Yorks, Stockholms tunnelbanesystem skrattar nog högt åt denne plutt när de har sina årliga konferenser. Tog oss ut till ett vackert torn beläget alldeles vid floden som går igenom Lissabon och här lekte vi riddare och prinsessa några timmar.
Eftersom damerna ifråga var rätt så hungriga tog vi oss friheten att stödja kapitalist Amerika, till franska Ana-bels förtret. Vi köpte vår mat på MacceDonken och hon promenerade besviket bort och köpte sig en kebab. Spenderade eftermiddagen med att ligga i en park och prata lite skit, kolla in den Portugisiska befolkningen. Spårvagn tillbaka till det inre av Lissabon för utgång i Barrio Alto, som visade sig vara högst upp på en av kullarna och var riktigt bohemiskt. Detta innebar att var och varannan bar luktade lite suspekt. På grund av magproblem bestämde jag mig för att det fick räcka med en drink för kvällen och beställde en Mojito. Alkoholgraden i den räckte nog till 5 drinkar så lätt fnittrande sket jag i förbudet om fler drinkar och kvällen slutade således senare än vad vi tänkt oss.
Lördag gick vi upp tidigt (yihoo!) och åkte till två byar utanför Lissabon vilket höjde resan avsevärt. Vacker uppe i bergen och varmt och skönt vid havet. Glassätning, lite bränna, vackra utsikter och allmänt trevligt. Ett tecken på den extrema koll organisationen hade så glömde de fyra amerikanskor vilket inte resten led något vidare av eftersom de var mer eller mindre a pain in the…
Söndagen spenderades i buss och i Porto där den bästa maten hittills intogs. De kan sin fisk där i Portugal. Roligast denna dag var de tre busslasterna med män som intog sin kvällsmat på samma ställe som jag, Lena och Charlotte. Vi jobbat hårt hela resan från att hållas oss ifrån resten av fårskocken och hade denna gång hittat en annan cafeteria att äta på än övriga. Haha det fick vi äta upp med råge vi höll på att bli kidnappade av dessa bussar. Trött och slut kom vi fram till Leon vid två snåret. Sömnen fick utebli på grund av min sätesgrannes intressanta politiska diskussion med Petra. Var bara lite irriterad och vill skjuta någon en stund.
Sen jag kom hem har jag varit på bio, kollat på Moulin Rouge, haft praktik och bara njutit av att vara hemma igen.
Det verkar som om jag alltid startar mina 10 timmars resor i buss med att vara sjuk så mindre fräsch begav jag mig till Santa Domingo för att spendera påföljande natt i en buss.
Resan ner var dock rätt så smärtfri och vi anlände till Lissabon vid 10:00 snåret följande morgon. I motsats till Barcelona fick vi bo så lyxigt som på hotell och jag, Lena och Charlotte snubblade in i vår fina boning för att tjuvsova en halvtimme i sängen. Vidare ut på Lissabons gator för att gå en av de sämsta guidade turer jag har gåt någon gång. Den avslutandes med att vi står utanför en häftig medeltidsborg uppe på en av stadens kullar utan att kunna/få gå in i den eftersom sällskapet var för stort och kön alldeles för lång. organisatörernas lösning på alla problem under denna resa tycktes dock vara Tiempo Libre vilket innebar att vi fick möjlighet att göra vad vi ville. Jag och brudarna slog oss således ner på en fin uteservering och drack en kanna Sangria. Fina grejor och den första jag har druckit sen jag kom ner till dessa sydliga bredgrader. Flanering i staden och sen en intressant hemgång med Charlotte i de mer dekadenta områdena i Lissabon. Fyra knarkparker senare, ett mindre påhopp av en tiggarbrud och en Charlotte som inte längre förlitade sig på min kartläsning kom vi tillbaka till hotellet. Till mitt försvar visste jag var jag var hela tiden. Det var bara det att det tog bra mycket längre tid att gå sträckan än vad vi trodde. Följande dag, fredagen, tog vi oss således lyxen att prova på Lissabons tunnelbanesystem, hehe, 4 linjer och inte var de långa. Madrids, Paris, Londons, New Yorks, Stockholms tunnelbanesystem skrattar nog högt åt denne plutt när de har sina årliga konferenser. Tog oss ut till ett vackert torn beläget alldeles vid floden som går igenom Lissabon och här lekte vi riddare och prinsessa några timmar.
Eftersom damerna ifråga var rätt så hungriga tog vi oss friheten att stödja kapitalist Amerika, till franska Ana-bels förtret. Vi köpte vår mat på MacceDonken och hon promenerade besviket bort och köpte sig en kebab. Spenderade eftermiddagen med att ligga i en park och prata lite skit, kolla in den Portugisiska befolkningen. Spårvagn tillbaka till det inre av Lissabon för utgång i Barrio Alto, som visade sig vara högst upp på en av kullarna och var riktigt bohemiskt. Detta innebar att var och varannan bar luktade lite suspekt. På grund av magproblem bestämde jag mig för att det fick räcka med en drink för kvällen och beställde en Mojito. Alkoholgraden i den räckte nog till 5 drinkar så lätt fnittrande sket jag i förbudet om fler drinkar och kvällen slutade således senare än vad vi tänkt oss.
Lördag gick vi upp tidigt (yihoo!) och åkte till två byar utanför Lissabon vilket höjde resan avsevärt. Vacker uppe i bergen och varmt och skönt vid havet. Glassätning, lite bränna, vackra utsikter och allmänt trevligt. Ett tecken på den extrema koll organisationen hade så glömde de fyra amerikanskor vilket inte resten led något vidare av eftersom de var mer eller mindre a pain in the…
Söndagen spenderades i buss och i Porto där den bästa maten hittills intogs. De kan sin fisk där i Portugal. Roligast denna dag var de tre busslasterna med män som intog sin kvällsmat på samma ställe som jag, Lena och Charlotte. Vi jobbat hårt hela resan från att hållas oss ifrån resten av fårskocken och hade denna gång hittat en annan cafeteria att äta på än övriga. Haha det fick vi äta upp med råge vi höll på att bli kidnappade av dessa bussar. Trött och slut kom vi fram till Leon vid två snåret. Sömnen fick utebli på grund av min sätesgrannes intressanta politiska diskussion med Petra. Var bara lite irriterad och vill skjuta någon en stund.
måndag 5 november 2007
Johannes, Jungle Speed och Junk food
En vacker kväll med vackra tösers sällskap blev det ikväll. Lena jag och Charlotte gick på Flamencon och sen till ett litet fik vid Plaza Mayor i Leon. Trevlig personal vilket inte verkar finnas ett överflöd av här i Spanien (alla verkar inte direkt njuta av sitt liv eller sitt jobb) och bra stämning. Vi drack te och spelade Jungle Speed, uppenbarligen med helt fel regler.
Mycket har hänt sen senast må jag säga. Förra torsdagen åkte jag efter min praktik till Madrid för att möta upp Johannes vilket var mycket trevligt. Vi möttes på flygplatsen efter en smula stök då jag verkligen kan rekommendera att kolla upp vilken flight den du skall möta upp åker med. Eller i alla fall från vilken stad =) Jag var inte helt hundra på hur jag hade reagerat om jag fått vänta till sex dagen efter på flyget från Sverige, Göteborg när det egentligen var flyget från Malmö jag skulle ha väntat på. Följande dialog mellan mig och det hjälpsamma damen.
- Buenos dias! Hablas Ingles?
- No.
- Sabes a que hora y dondé un avion de Ryan Air va a llegar?
- Yes of course I do. Do you know the number of the flight?
Notera noga att damen som inte kunde prata engelska helt plötsligt drar till med en klockren brittisk dialekt med all nedlåtelse det innebär. För att undvika kommande språkförbittring tar jag mig friheten att översätta resten till svenska
- Nej, tyvärr vet jag inte det men det skall anlända 21:50
- Aha från vilken stad.
- Göteborg
Knapper knapper på datorn
- Det anländer ett flyg därifrån 00:30
- Är det försenat?
- Nej i så fall skulle väl JAG veta det.
- Jaha. ,men prova om det kommer något från Stockholm då?
Knapper knapper på den förbannade datorn
- Det ankommer ett fly med Ryan Air från Stockholm sex imorgon bitti till terminal ett.
- Är du säker på att det inte kommer något fler från dessa städer som anländer kring tio.
- Nej, det skulle vara på min dator i sådana fall. Jag antar att du får vänta. Terminal ett ligger där. Trevlig kväll.
Knapper knapper när Emma-Lina kärleksfullt kör ner tangentbordet i halsen på damen i fråga för att lyckas sudda bort hennes idiot leende.
En smula uppgiven gick jag i alla fall bort till terminal ett om så bara för att komma bort från fröken not-so-sunshine. Och där uppenbarar den sig. Skylten med ankommande flyg från.. Malmö? Lite försenat men med värdefull last.
Vi tog tunnelbana till Hostelet som låg vid Gran via och förbluffandes en smula av alla lättklädda damer som inte direkt sålde godis, eller ja allt är ju relativt. Verkar som om jag och Johannes har en förkärlek för utflykter till de i samhällets mindre lyckligt lottades områden. Efter en snabb koll på den vackra kaffemaskinen som den lätt barske ägaren kärleksfulle visade med stolthet drog vi ut för att göra staden. Vi hittade två ställen som var öppna. 1: Gothbar som hade spindelnätsdekorationer och spelade Him, tysk goth och… Dia Psalma? Helt plötsligt klingar tonerna till Luft fram och på klockren svenska skränar Micke Ulke Johansson ut att han ”vill vara allt, han vill kommas ihåg”. Jävla skräll. Blev så till mig att jag var tvungen att messa Jon. Nästa stopp blev en bar med många män och för ovanlighetens skull var de inte lika slemmiga som de flesta spanska män som kan sluka en med blicken. I alla fall inte mig. Haha, de åt upp Johannes med blicken som om han vore lammkött. Vi gick tillbaka till Hostelet och sov efter en öl och en timmes sökande.
Följande dag promenerade vi runt, beställde en brunch pizza av en man som aldrig hört talas om någon som ville äta pizza vid tolv på dagen och begav oss till busshållsplatsen. Fin och soft dag i Madrid! Efter en busstur på 3 och en halv timme kom vi fram till Leon där kvällen spenderades med Jason och Greta och kanske en fem minuter med de övriga. Avrundades på ett ställe som hette Jamaica och en kebab! Min kille vet vad jag vill ha vid halv sju snåret. Ett flottig kebab serverad av en Pablo som inte heller verkade njuta av sitt jobb och var lika serviceminded som fröken not-so-sunshine.
På lördagen spelade vi Beer-Pong med Justin, Greta, några fransmän och amerikanare och jag kan säga att trots att det var Sveriges Premiär i detta vikiga sammanhang spöade vi skiten ur dem. En regel var dock lite missplacerad för de lyckliga svenska tu, ”Winner-stays” Blev några öl från detta fina spel och sen avrundades kvällen med same procedure as last year James? Dvs kebab!
Söndag gick åt till att umgås och promenera i Leon, visa Katedralen och Tapas.
På måndagen begav således den tappre Vikingen hem till Svearike och vår hjältinna spenderade två dagar hel däckad i sängen av inte allt för roliga skäl. Kravlade mig upp till praktiken på Onsdagen för att krypa tillbaka vid två och sova till 22:00.
Packade och duschade samt begav mig till Santa Domingo och den väntade bussen till Portugal som avgick vid halv tolv snåret. Men vad som hände där det är en annan historia som jag nog tänker berätta om senare för nu är jag tröttare än en gnu och skall upp vid sju imorgon. Tror min handledare, Rita är sjuk så jag kommer nog ha en ny imorgon. Intressant och kultiverat…
Hasta Luego!
Mycket har hänt sen senast må jag säga. Förra torsdagen åkte jag efter min praktik till Madrid för att möta upp Johannes vilket var mycket trevligt. Vi möttes på flygplatsen efter en smula stök då jag verkligen kan rekommendera att kolla upp vilken flight den du skall möta upp åker med. Eller i alla fall från vilken stad =) Jag var inte helt hundra på hur jag hade reagerat om jag fått vänta till sex dagen efter på flyget från Sverige, Göteborg när det egentligen var flyget från Malmö jag skulle ha väntat på. Följande dialog mellan mig och det hjälpsamma damen.
- Buenos dias! Hablas Ingles?
- No.
- Sabes a que hora y dondé un avion de Ryan Air va a llegar?
- Yes of course I do. Do you know the number of the flight?
Notera noga att damen som inte kunde prata engelska helt plötsligt drar till med en klockren brittisk dialekt med all nedlåtelse det innebär. För att undvika kommande språkförbittring tar jag mig friheten att översätta resten till svenska
- Nej, tyvärr vet jag inte det men det skall anlända 21:50
- Aha från vilken stad.
- Göteborg
Knapper knapper på datorn
- Det anländer ett flyg därifrån 00:30
- Är det försenat?
- Nej i så fall skulle väl JAG veta det.
- Jaha. ,men prova om det kommer något från Stockholm då?
Knapper knapper på den förbannade datorn
- Det ankommer ett fly med Ryan Air från Stockholm sex imorgon bitti till terminal ett.
- Är du säker på att det inte kommer något fler från dessa städer som anländer kring tio.
- Nej, det skulle vara på min dator i sådana fall. Jag antar att du får vänta. Terminal ett ligger där. Trevlig kväll.
Knapper knapper när Emma-Lina kärleksfullt kör ner tangentbordet i halsen på damen i fråga för att lyckas sudda bort hennes idiot leende.
En smula uppgiven gick jag i alla fall bort till terminal ett om så bara för att komma bort från fröken not-so-sunshine. Och där uppenbarar den sig. Skylten med ankommande flyg från.. Malmö? Lite försenat men med värdefull last.
Vi tog tunnelbana till Hostelet som låg vid Gran via och förbluffandes en smula av alla lättklädda damer som inte direkt sålde godis, eller ja allt är ju relativt. Verkar som om jag och Johannes har en förkärlek för utflykter till de i samhällets mindre lyckligt lottades områden. Efter en snabb koll på den vackra kaffemaskinen som den lätt barske ägaren kärleksfulle visade med stolthet drog vi ut för att göra staden. Vi hittade två ställen som var öppna. 1: Gothbar som hade spindelnätsdekorationer och spelade Him, tysk goth och… Dia Psalma? Helt plötsligt klingar tonerna till Luft fram och på klockren svenska skränar Micke Ulke Johansson ut att han ”vill vara allt, han vill kommas ihåg”. Jävla skräll. Blev så till mig att jag var tvungen att messa Jon. Nästa stopp blev en bar med många män och för ovanlighetens skull var de inte lika slemmiga som de flesta spanska män som kan sluka en med blicken. I alla fall inte mig. Haha, de åt upp Johannes med blicken som om han vore lammkött. Vi gick tillbaka till Hostelet och sov efter en öl och en timmes sökande.
Följande dag promenerade vi runt, beställde en brunch pizza av en man som aldrig hört talas om någon som ville äta pizza vid tolv på dagen och begav oss till busshållsplatsen. Fin och soft dag i Madrid! Efter en busstur på 3 och en halv timme kom vi fram till Leon där kvällen spenderades med Jason och Greta och kanske en fem minuter med de övriga. Avrundades på ett ställe som hette Jamaica och en kebab! Min kille vet vad jag vill ha vid halv sju snåret. Ett flottig kebab serverad av en Pablo som inte heller verkade njuta av sitt jobb och var lika serviceminded som fröken not-so-sunshine.
På lördagen spelade vi Beer-Pong med Justin, Greta, några fransmän och amerikanare och jag kan säga att trots att det var Sveriges Premiär i detta vikiga sammanhang spöade vi skiten ur dem. En regel var dock lite missplacerad för de lyckliga svenska tu, ”Winner-stays” Blev några öl från detta fina spel och sen avrundades kvällen med same procedure as last year James? Dvs kebab!
Söndag gick åt till att umgås och promenera i Leon, visa Katedralen och Tapas.
På måndagen begav således den tappre Vikingen hem till Svearike och vår hjältinna spenderade två dagar hel däckad i sängen av inte allt för roliga skäl. Kravlade mig upp till praktiken på Onsdagen för att krypa tillbaka vid två och sova till 22:00.
Packade och duschade samt begav mig till Santa Domingo och den väntade bussen till Portugal som avgick vid halv tolv snåret. Men vad som hände där det är en annan historia som jag nog tänker berätta om senare för nu är jag tröttare än en gnu och skall upp vid sju imorgon. Tror min handledare, Rita är sjuk så jag kommer nog ha en ny imorgon. Intressant och kultiverat…
Hasta Luego!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)